Vi skulle vilja ha hjälp med en fråga gällande jordar. Det gäller ett projekt med följande förutsättningar:
- Planteringarna ligger på bjälklag, men vi har 1,5 m jorddjup för att det inte ska upplevas som bjälklag. 
- En stor mängd dagvatten från omgivande gator kommer att ledas in i planteringarna och vi vill såklart fördröja och nyttja så mycket som möjligt.
- Planteringarna är skålformade, med delvis branta kanter till ett centrerat mittdike.
- Planteringarna är på sina smalare ställen cirka 2 meter breda och det är önskvärt med en frodig vegetation.
- Det kommer att vara bevattning i planteringarna.
- Träd, buskträd, buskar, perenner och lök finns i planteringarna.

Vi funderar över hur man bygger upp växtbädden för frodiga planteringar. Makadam eller pimpsten? Hur tänker vi med grönkompost och biokol? Laddad eller oladdad biokol? Och hur skulle uppbyggnaden skilja sig om man inte har bevattning?

SVAR:
Pimpsten har bland annat bra vattenhållande egenskaper och är kanske det allra bästa alternativet. Men det är en ändlig resurs som ska transporteras långa sträckor. Därför kan det vara bra att arbeta med makadam som kan produceras mer lokalt. Så du får ställa de vattenhållande egenskaperna hos pimpsten mot hållbarhetsaspekterna med makadam, och avgöra vad som väger tyngst i ditt projekt.

Ett sätt kan då vara att använda pimpsten i det övre laget (cirka 450–500 mm) och blanda upp det med makadam i det undre laget. Lämpligt kan vara pimpsten (2–8 mm) i det övre lagret och en 50/50-blandning av pimpsten (2–8 mm) och makadam (4–8 mm eller 8–16 mm) i det undre laget.

Det är lämpligt att berika detta med biokol och grönkompost. Standardreceptet är 12,5 % biokol och 12,5 % grönkompost. Eftersom näringsämnena i komposten lakas ur med tiden är det ofta långsiktigt bättre att öka halten biokol, om man vill skapa ännu bättre förusättningar, och att tillföra ny näring varje säsong genom att gödsla i samband med vattning. Det är osäkert om det blir bättre att fortsätta öka halten biokol efter 25 %, men ofta är det en ekonomisk fråga som gör att man ändå inte kommer upp i de höga halterna av biokol.

Det skulle ge ett förslag enligt nedan:

Översta 450mm:
75% (6/8) pimpsten (2–8 mm)
12,5% (1/8) grönkompost
12,5% (1/8) biokol

Understa lagret:
37,5% (3/8) makadam (4–8 mm)
37,5% (3/8) pimpsten
12,5% (1/8) grönkompost
12,5% (1/8) biokol.

Om man vill skapa ännu bättre förutsättningar kan man alltså öka andelen grönkompost och biokol något, men tveksamt om det gör någon nytta att öka komposten till mer än 15 % och biokolen till mer än 25 %.

I de färdiga produkterna som säljs är inte biokolen i sig laddad, utan det är substratblandningen som man tillsätter gödsel till. Det ska du bara göra när och där du vet att du får en rotaktivitet direkt. Du ska till exempel inte använda uppgödslat substrat vid höst- eller vinterplantering. Du ska heller aldrig lägga ut gödslat substrat där du inte tror att rötterna når det under säsongen. För träd behöver du inte lägga gödslat material längre ut än en radie på 1–1,5 meter från en trädstam, heller aldrig djupare än 20–30 cm i en perennplantering. Om du lägger ut substrat/jord under säsongen kan den vara uppgödslad, annars är det bättre att lägga ut näringsfattigt substrat/jord och gödsla under säsongen.

Gällande bevattning eller inte så måste man titta på terrassens beskaffenhet. Om man ska använda den här typen av uppbyggnad måste det vara en relativt tät terrass, med en permeabilitet på max 3 mm/timme.

Den här typen av substrat fungerar inte med genomsläppligare terrasser. Om genomsläppligheten är för hög kan du lägga ett lager lera, eller komprimera morän eller fraktion 0–18 mm. Är du orolig för att det kan bli för blött då, om du till exempel släpper dit väldigt mycket vatten från omgivningen, så kan du lägga en dränering cirka 10–30 cm upp från terrassen, beroende på hur mycket vatten som leds dit. Men alltså aldrig dränering i botten med den här uppbyggnaden. Vattnet i botten bidrar till att det skapas kondens i växtbädden och säkerställer att det inte blir för torrt. 

Örjan Stål genom Anders Rasmusson