Vad menar vi när vi talar om träd – är det ett skafferi, en barnkammare eller någons hela värld? Var börjar och var slutar ett träd?

Ett träd i blom är en blomsteräng över våra huvuden. Oftast är blomningen kort och intensiv men utgör en viktig födokälla för många olika varelser; de som äter av växten direkt, de som äter dem som äter dem som äter…  

Somliga träd ger rikligt med nektar såsom lönn, hästkastanj, apel och körsbär. Och lindarna naturligtvis, som ända in i slutet av juli fyller luften med väldoft. Eller robinia, falsk akacia, som är det egentliga ursprunget till det som heter akaciahonung i butiken.

Är pollenrik
Träd har rikligt med pollen som insekter antingen oavsiktligt sprider mellan olika blommor när de söker nektar, eller som de medvetet samlar för eget eller avkommans proteinbehov. Lönnar och fruktträd är viktiga pollengivare, men även pollen från vindpollinerade arter som björk, tall, asp och andra popplar äts av insekter och deras larver.

Sälgen (salix caprea, med hybrider) förtjänar extra uppmärksamhet. Ingen annan växt i vår flora uppges vara lika värdefull för så många andra växt-, svamp- och djurarter som sälgen. Videkissarnas täta fäll av hår släpper igenom solljus och håller kvar värmen, vilket bidrar till att sälgen är vårens första betydelsefulla fodervärd. I maj månad blommar den för fullt i Norrbotten, i Skåne kan blomningen vara över i skiftet mars–april. Det pollen som bildas i rikliga mängder är livsnödvändigt för den mörka jordhumlan, vårsidensandbiet och – naturligtvis – videsandbiet, och många fler.

Bildar dungar
Självsådda sälgträd återfinns i dungar, där de växt sig 10–15 meter höga, i landets alla tätorter men utan att i någon nämnvärd grad påkalla människors uppmärksamhet – möjligen med undantag för den tidiga vårblomningen och de ulliga frötussarna. Det är tveksamt om någon någonsin aktivt valt salix caprea för en framträdande plats i staden.

Annat är det med eken, ståtlig, långlivad. Om sälgen växer snabbt, har ett för träd kort liv och redan som ung blir värdefull för många djur, utvecklas ekens värde under många hundra år. En ek som växer öppet och väl solbelyst får en stor och bred krona samtidigt som den innehåller partier av död ved i olika stadier av förmultning.

Stor variation
Den stora variation på livsrum som trädet innebär gör eken så värdefull för bland andra många och vedlevande insekter. Men djuren lever i ett dynamiskt förhållande till sin omgivning och flyttar på sig när omständigheterna så kräver. Enskilda träd är av betydelse förutsatt att de ingår i ett sammanhängande nätverk av andra ekar och bildar spridningsväg till fler biotoper.

Stora ekar i städer uppmärksammas och tillskrivs en egen roll i planeringsunderlag. Inför byggprojekt görs utredningar kring enskilda ekars rotutbredning, vattenförsörjning och ljusförhållanden. Däremot är kunskapen liten om vad som verkligen händer med den fauna (och flora) som är knuten till ek efter en specifik exploatering.

Början och slut
Men vad är det egentligen vi pratar om när vi pratar om träd – skafferi, barnkammare eller någons hela värld? Var börjar och var slutar ett träd?

Den engelske biologiforskaren och skribenten Merlin Sheldrake är besatt av mycel och olika mikroorganismer som skapar den väv som finns i marken under våra fötter. Relationen mellan ett träd och marklevande organismer är långt mer intrikat än vad vi förstår.

I boken Entangled Life berättar han om hur ett antal forskare under en konferens tvingades ifrågasätta dittillsvarande självklarheter kring vad som är ett träd, vad som utgör trädets delar och specifika egenskaper.

Karakteristisk doft
En tropisk arts löv har en karakteristisk doft. Men, visade en forskare, doftämnena produceras inte av växtens blad utan av den svamp som i form av mikroskopiskt tunna hyfer lever inuti bladet. Nja, funderade en annan deltagare – kanske är det bakterier som lever i svampen som lever i bladet som är källan. Forskarnas begreppsvärld ställs på huvudet – att som biolog tala om träd som individer blir meningslöst när liv bygger på symbiotiska relationer med andra organismer.

Redan de gamla indierna insåg att ingenting existerar av egen kraft.