Det är i våra livsmiljöer som en rad samhällsutmaningar som klimatförändring, minskad biologisk mångfald, segregation och ojämlik folkhälsa möts och måste hanteras. Utmaningarna är komplexa och kan inte lösas med enbart tekniska verktyg, det är först när vi integrerar estetiska, sociala och kulturella värden som vi kan nå långsiktig hållbarhet ur alla perspektiv och skapa livsmiljöer som är meningsfulla för oss människor.

Orden hållbart, inkluderande och vackert är de kärnvärden som EU-kommissionen lyfter fram i initiativet New European Bauhaus (NEB). Initiativet syftar till att koppla samman European Green Deal med våra livsmiljöer och upplevelser och visa på behovet av kreativa och interdisciplinära processer i den gröna omställningen.

Men vad betyder dessa värden? Här är min tolkning som riksarkitekt på Boverket och som ordförande i Rådet för hållbara städer.

Hållbart

Hållbarhet tolkas ofta snävt som miljömässig hållbarhet. Men sedan 1980-talet definieras hållbarhet som ett samspel mellan miljömässiga, sociala och ekonomiska värden. I den svenska plan- och bygglagens portalparagraf lyfts även att livsmiljöer ska vara långsiktigt hållbara för människorna i dagens samhälle och kommande generationer. För mig handlar därför hållbarhet om komplexa och sammanflätade perspektiv.

För att hitta lösningar är helhetssyn och långsiktighet ett måste. En grundläggande fråga kopplad till hållbar livsmiljö är att bättre ta hand om de miljöer som redan finns genom att förvalta dem väl och bygga om när behoven ändras i stället för att bygga nytt. Detta handlar i grunden om resurseffektivitet men även om att respektera människors historia, berättelser och minnen.

Inkluderande

Ett grundläggande mänskligt behov är att känna sig som en del av ett sammanhang; att vara inkluderad i samhället. Här har själva utformningen av våra gemensamma livsmiljöer betydelse och även möjligheten att påverka då platser ska utvecklas. Att inkludera dem som bor och lever kring en plats är ett sätt att få in ovärderlig kunskap om hur miljön fungerar idag och hur människors drömmar om framtiden ser ut. Att översätta det som kommer fram i processen till en omsorgsfullt utformad plats är betydligt svårare och kräver skickliga personer med god gestaltnings- och inlevelseförmåga. De gemensamma platserna behöver upplevas som inkluderande och välkomnande för alla – även av kommande generationer vars röster vi inte kan höra idag.

Vackert

Vackert är för mig ett underbart ord som beskriver de värden som får oss som människor att må bra. Skönheten är inte mätbar, men märkbar och det finns en stark koppling mellan långsiktig hållbarhet och våra upplevelser av platser. Exempelvis är det tydligt att platser som många tycker om tas om hand på ett bättre sätt, vilket får dem att hålla längre. Vi vet även genom miljöpsykologernas forskning att gröna och sköna miljöer får oss att må bra både fysiskt och psykiskt. Att skapa sköna platser för oss som människor handlar om långsiktigt värdeskapande ur hållbarhetens alla perspektiv.

Hållbart, inkluderande och vackert sammanfattar på ett mycket enkelt och kortfattat sätt innehållet i flera riktlinjer på nationell och internationell nivå som kopplar samman våra livsmiljöer med det hållbara samhällsbygget. Orden kan vara en ledstång att hålla sig i när vi utvecklar miljöer i alla skalor. Men det är inte orden i sig själva som är det viktiga utan genomförandet.

Detta är ingen lätt uppgift. De bästa kreatörerna, gestaltarna, experterna, utvecklarna, tänkarna och praktikerna från olika professioner behöver bjudas in till processen tillsammans med de människor som lever och verkar kring platserna. Tillsammans kan vi höja ribban och säkerställa att de platser som utvecklas blir och fortsätter att vara såväl hållbara som inkluderande och vackra. Lyckas vi med detta har vi bidragit till det hållbara samhällsbygget i stort. Vi som på olika sätt arbetar med att forma framtidens livsmiljöer har ett stort ansvar.