Argumenten för biologisk mångfald kan delas in i två huvudsakliga inriktningar. Den ena är att andra arter har lika stor rätt som vi människor att finnas till på en plats, alltså att det finns skäl att hysa omsorg om naturen för dess egen skull. Den andra handlar om att den biologiska mångfalden utgör grunden för processer i naturen som i sin tur ger oss människor tjänster, ekosystemtjänster. Den senare är en antropocentrisk syn som fått enormt mycket fokus de senaste åren – och då särskilt i städer.

850 arter globalt är hotade av att deras habitat minskar då städer breder ut sig eller förtätas. Något som det talas mindre om är att städerna även påverkar arter indirekt via konsumtion av mat och byggnadsmaterial som tas utanför städerna. Som om inte det vore nog så påverkas de arter som redan finns i städer av klimatförändringar, trafikföroreningar och ljusföroreningar. Idag finns ingen regelbunden uppföljning av biologisk mångfald i städer, så vi vet inte heller vad vi förlorar.

Jo, det ser dystert ut men genom en exponentiell ökning av forskningen inom urban ekologi och ekosystemtjänster de senaste 20 åren vet vi samtidigt att städer kan hysa mycket hög biologisk mångfald. I Uppsala visade det sig att dammar, som skapats som naturbaserade lösningar för dagvatten, efter ett par år hyste 61 procent av länets alla arter av trollsländor. Skogarna i utkanten av svenska städer innehåller högre andel död ved än den vanliga produktionsskogen. I Finland ökade barns aktivitet och immunförsvar när man tillförde natur till förskolor. Om fler fågelarter sjunger upplevs städerna som mer positiva än om bara en fågel sjunger.

Frågan idag är hur vi skall få plats med den biologiska mångfalden i städerna. Till och med kunskapsplattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) skriver att ”städer inte vet hur de skall införliva naturen och naturens bidrag i stadsplaneringen”.

Några tips. För att biologisk mångfald ska bli verklighet krävs en vision om framtida städer som innehåller fler arter än oss människor. Idag matas vi med dystopiska science fiction-filmer utan grönt eller som återspeglar dagens gräsmattedominerade artfattiga städer. Normen om att naturen är ”stökig” eller ska vara någon annanstans måste förändras.

En viktig väg framåt är att skapa och förvalta multifunktionella grönytor i städer med synergier för arter och tjänster åt oss människor. Ett sådant exempel är lekotoper skapade för att gynna både barns lek och biologisk mångfald. Alltså, gärna fler goda exempel på normbrytande design, planering och skötsel av grön-blå ytor som främjar mångfald i städer. Se till att existerande policyer implementeras. För att detta ska ske måste naturvårdsbiologer, arkitekter och landskapsarkitekter arbeta ihop.