SLU kan få nationellt uppdrag om urbana grönytor
Publicerad: fredag 8 maj 2026
SLU föreslås få uppdrag för två av åtgärderna för urbana ekosystem i det aktuella förslaget till nationell naturrestaureringsplan. Åtgärderna handlar om att utveckla ett nationellt uppföljningssystem för urbana grönytor och trädkrontäckning samt att ta fram en vägledning för att stärka urbana ekosystem i fysisk planering.
SLU är en av de aktörer som föreslås få i uppdrag att utreda möjligheterna för ett nationellt uppföljningssystem för urbana grönytor och trädkrontäckning. Som en förberedelse inför detta har en grupp forskare beviljats 300 000 kronor från SLU för att utreda förutsättningarna för ett långsiktigt nationellt miljöövervakningsprogram för urbana grönområden. Projektet är indelat i fyra fokusområden:
Miljöövervakning genom fjärranalys
Miljöövervakning genom inventering i fält
Tillgänglig miljöövervakning
Medborgarbaserad miljöövervakning
– För att uppnå målen i naturrestaureringsförordningen behöver vi veta hur stadens grönområden har sett ut historiskt, hur de ser ut i dag och hur de förändras över tid. Långsiktiga data om grönområdenas tillstånd och utveckling är avgörande för att fatta kloka strategiska beslut om hur vi kan bevara och utveckla dem med hänsyn till biologisk mångfald och en bredd av ekosystemtjänster, säger Hanna Fors, forskare vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning och projektledare.
För att miljöövervakningsprogrammet ska fungera på lång sikt krävs att insamlade data är relevanta och tillgängliga för intressenterna. Arbetet med detta har redan påbörjats i ett delprojekt finansierat med SLU-medel för fortlöpande miljöanalys. Genom intervjuer med kommunala förvaltare och planerare kartläggs vilka analyser dessa personer gör inom sin roll och vilka indikatorer kopplade till urbana grönområden som därför behöver övervakas fortlöpande. Detta för att underlätta deras analyser så att de kan planera, utforma och förvalta urbana miljöer som stödjer biologisk mångfald och bidrar med en bredd av ekosystemtjänster.
SLU nämns även i åtgärden om att ta fram en vägledning för att stärka urbana ekosystem i fysisk planering, ytterligare ett av fyra åtgärder inom urbana ekosystem i förslaget till nationell naturrestaureringsplan. Uppdraget omfattar bland annat att sammanställa befintliga verktyg för att analysera och kommunicera gröna värden i den byggda miljön, samt att genomföra utbildningsinsatser. Förslaget ligger i linje med den förstudie om ett nationellt miljöanalyscentrum för grön stadsmiljö vid SLU som inleddes 2025.
– Centret har en tydlig koppling till naturrestaureringsförordningen. Visionen är ett handlingsinriktat nätverk som samlar SLU:s kompetens inom miljöanalys, forskning och undervisning, säger Harald Klein, koordinator för SLU:s miljöanalysprogram Bebyggd miljö SLU.
HARALD KLEIN
Om naturrestaureringsförordningen:
Naturrestaureringsförordningen är en EU-förordning som trädde i kraft 2024 och ställer bindande krav på restaurering av ekosystem i medlemsländerna. För så kallade urbana ekosystemområden, i både städer och mindre tätorter, gäller specifika krav på areal urban grönyta och trädkrontäckning. Målen är uppdelade i två etapper: fram till och med 2030 ska Sverige säkerställa att det inte sker någon nettoförlust av varken urban grönyta eller trädkrontäckning på nationell nivå jämfört med 2024. Efter 2030 skärps kraven och både arealen urban grönyta och urban trädkrontäckning ska öka till tillfredsställande nivåer.
I februari överlämnade svenska myndigheter ett förslag till nationell restaureringsplan till regeringen. Föreslaget innehåller fyra åtgärdsförslag specifikt för urbana ekosystem, som en del av Sveriges arbete för att uppfylla förordningen.