På hemsidan beskrivs projektet så här:
”Forskning visar att använda grön infrastruktur (GI) är ett smart och kostnadseffektivt sätt att få städer mer hållbara, resilienta mot klimatförändring och trevliga att bo i. Grön infrastruktur som parker, stadsskogar, trädgårdar, träd längs gator och växter på tak och väggar kan alltså – förutom att bidra till biologisk mångfald, rekreationsmöjligheter och välbefinnande – vara effektiva åtgärder för att sänka de temperaturerna vid värmeböljor och på så sätt öka den termiska komforten för befolkningen, och minska antalet dödsfall och sjukhusvistelser under sådana händelser.”

Vi pratar med SLU-forskaren Johanna Deak Sjöman som är engagerad i projektet.

Hur vill du beskriva vad ni ska göra och vad ni vill uppnå?
Tillsammans skapar klimatförändringar och dagens förtätningsdiskurs en utmaning till hur vi behöver planera och gestalta våra stadsrum inför extremväderförhållanden. Med mindre öppna ytor och stråk måste anpassningsstrategier för både skyfall och värmeböljor genomföras på samma plats – de går inte att planera och projektera för antingen det ena eller det andra. Kärnan i projektet är därför att skapa förutsättningar för en ”synergisk klimatanpassning” inom stadsplanering och förvaltning. Med detta menas att anpassning inför olika extremväderförhållanden såsom skyfall och värmeböljor kan planeras jämte varandra utifrån den kartläggning och modellering som forskare på SMHI och på Lunds Universitet genomför.

På hemsidan beskrivs målet med projektet så här:
”Det huvudsakliga målet för projektet är att skapa en högupplöst stadsatlas, skalbar och med många lager information, som ger målgruppsanpassad klimatinformation som går att agera på, för att stödja en mångfunktionell, klimatkänslig stadsplanering.”
Berätta mer om den här stadsatlasen!
Stadsatlasen skapas genom klimatsimuleringar från SMHI och Lunds Universitet. Dessa kommer att visa hur områden i Norrköping och Malmö kommer att påverkas av klimatförändringar i framtiden och vilka platser som särskilt kommer att drabbas av skyfall och ökad värmestrålning. Modelleringsarbetet tar hänsyn till de insatser som städerna redan utarbetat i dessa frågor och stadsatlasen byggs upp i ett löpande samarbete med Malmö stad och Norrköpings kommun.

Samtidigt behöver atlasen och den information som tas fram i klimatmodelleringarna integreras i organisationernas befintliga policies och beslutsfattande. Även hur olika förvaltningar inom samma stad och kommun arbetar i klimatanpassningsfrågor behöver fångas upp. Anpassningen för klimatförändringarna i våra städer och tätorter är komplex och kräver en samlad ansats med samarbete över förvaltningsgränserna. Vi behöver ta till vara på dagens kompetens och erfarenhet från flera håll och samtidigt utveckla ny kunskap. Tillsammans med Malmö stad och Norrköpings kommun har vi som målsättning att identifiera gemensamma nyckelfaktorer som fångar upp rådande kompetenser och hur dessa kan peka åt olika vinn-vinn-lösningar mellan förvaltningar och avdelningar.

Vad kan du berätta om forskningen i projektet?
Målsättningen är att skapa en stadsaltas för en synergisk klimatanpassning i Malmö och Norrköping men som i grunden även kan användas i andra städer i Sverige. En av utmaningarna ligger i att samköra klimatinformation som idag finns på olika skalor – från regional nivå till lokal kvartersmark. Simuleringar som visar på effekter från klimatförändringar genomförs oftast på en större skala medan den fysiska klimatanpassningen genomförs på den lokala och platsnära skalan.  Att hitta ett tillvägagångssätt att sammanföra klimatinformation från olika rumsliga skalor till en handgriplig atlas är en av våra huvudfrågor. Hur denna sedan kan fungera för olika förvaltningar och avdelningar för att brygga samarbeten är också en huvudfråga.

Vilken är din och SLU:s roll i projektet?
Jag kommer tillsammans med Nina Vogel att ha fokus på governance-frågor och hur vi på bästa sätt kan se till att den urbana atlasen integreras i klimatanpassningsarbetet mellan förvaltningar och avdelningar i Malmö stad och i Norrköpings kommun. Vi planerar att hålla i en rad möten och workshops under kommande tre år för att dels undersöka dagens anpassningsarbete inför skyfall och värmeböljor (från politisk nivå till fysiska åtgärder i stadsrummen), och dels undersöka vilka utmaningar och möjligheter som finns för att kunna inkludera olika aktörer från olika håll som behövs i klimatanpassningsarbetet. Vi behöver värdesätta den befintliga kunskapen som idag finns på spridda håll och hur den kan sammanföras till en helhet. På så sätt skapar Green4Extremes-projektet både en planeringsatlas med fokus på klimat, extremväder och stadsrum och en kunskapsatlas där erfarenheter och nya samarbetsmöjligheter kan gynna svenska städers väg in i ett nytt klimat.