Tankesmedjan
Movium

Regel om träd slår i världen

Publicerad: tisdag 23 maj 2023

Person med hund i parkmiljö, sedd från ett fönster. Illustration.
Illustration: Karolina Lilliequist

Hur kommer det sig att 3-30-300-regeln fått så stort genomslag och nått ut bättre än vad forskningen förmår? STAD sökte upp upphovsmannen.

3-30-300-regeln för träd i städer får allt större genomslag. Men kritiker menar att den är förenklad och riskerar att användas felaktigt för greenwashing. STAD frågade upphovsmannen Cecil Konijnendijk, verksamhetsledare på Nature Based Solutions Institute, som håller med om kritiken – men ändå försvarar regeln.

Cecil Konijnendijk är doktor i skogsbruk och har länge forskat om naturbaserade lösningar i städerna. I 25 år hade han sagt nej varje gång någon bad honom om en enkel riktlinje att förhålla sig till för träd i städer. Det finns inga universallösningar för hur tätt träden ska stå.

– Till slut tänkte jag trots allt att jag måste göra något. Det är alltid en fråga om hur mycket man ska förenkla, men jag tror att jag kan stå för det här på grund av forskningen och på grund av vad vi vet om hur viktigt det är att vi har träd nära oss, säger han.

3-30-300-regeln innebär att människor ska kunna se tre träd från sin bostad, att det ska finnas 30 procents krontäckning i varje område och att ingen ska ha längre än 300 meter till någon form av grönområde.

Kraftig ökning

– Jag kom på regeln efter att ha läst en australiensisk vetenskaplig artikel om att det blev en kraftig ökning av hälsofördelarna om man kommer upp i 30 procents krontäckning. Jag pratade med en av forskarna som sa att varje gång man studerar något – sömn, mental hälsa eller födelsevikt – så kommer man fram till att det vid 30 procent ger tydlig effekt.

Tidigare forskning har pekat på ett samband mellan välbefinnande och mindre än 300 meter mellan bostad och ett grönområde. Cecil Konijnendijk tänkte att siffrorna såg bra ut tillsammans samtidigt som de var evidensbaserade.

– Det var lite av en slumpartad upptäckt, en tillfällighet.

Mer svajig

Trean är mer svajig i sammanhanget. Forskare har kunnat se fördelar med att människor bor tätt inpå grönska, men det saknas evidens för att just tre träd synliga från bostaden skulle göra någon skillnad. Det är också svårare att mäta. Sådant som hur långt bort träden kan vara, hur små de kan vara, hur mycket av dem man måste se, om man måste gå fram till ett fönster eller inte för att se dem besvaras inte av 3-30-300-regeln.

Cecil Konijnendijk har valt trean av kommunikativa skäl. Det viktigaste är att människor har grönt omkring sig och kan se det utan att anstränga sig för mycket.

Inte förankrad

– Jag säger alltid att den inte är förankrad i forskning. Det är naturligtvis inte specifikt tre träd det handlar om. Men det kommer mer forskning som visar på samband mellan hälsa och om man kan se träd hemifrån. I Barcelona har man till exempel kunnat se under lockdown att de som kunde se träd hemifrån hade bättre mental hälsa.

Regeln har på kort tid fått stort genomslag och den används i städer över hela världen. I Sverige aviserade Malmö stad nyligen att den skrivs in i översiktsplanen.

– Det är en fråga om såväl klimat och miljö som livskvalitet. Vi är en stor men också tät stad omgiven av åkermark och 50 procent av Malmös yta är hav. Eftersom vår huvudstrategi för utbyggnad är förtätning behöver vi tänka på hur vi samtidigt kan skapa en grönare stad, säger Stefana Hoti (MP), kommunalråd med ansvar för stadsbyggnadsfrågor och ordförande i stadsbyggnadsnämnden.

Lite grönyta

Malmö har lite grönyta per invånare och en genomsnittlig krontäckningsgrad på bara elva procent. Man ligger alltså en bra bit ifrån målet. Men Stefana Hoti tror att det kan nås.

– Vi har bra förutsättningar för det. En del handlar om att öka takten och prioritera grönska. När vi bygger nytt måste vi tänka i varje led vad vi kan tillföra.

Hon påpekar att det också finns en jämlikhetsaspekt. I dag är Malmös mer välbärgade områden också de grönaste. Fattigare delar av staden riskerar att drabbas hårdare till exempel i samband med värmeböljor.

Hur kan regeln implementeras i redan tätbebyggda områden?

– Många av de trädplanteringar som görs sker i stadsrummet där det redan är bebyggt. Vi flyttar gatuparkeringar till mobilitetshus och till delad mobilitet och frigör på så sätt ytor för grönska.

Kan Malmö tillämpa regeln rakt av eller behöver den anpassas?

– Det vi framför allt måste titta på är 300-regeln. Modellen utgår från en annan typ av stad än Malmö. Vi behöver utreda vad det betyder med Malmös förutsättningar, om det är kvartersparker eller någon annan typ av grönska, säger Stefana Hoti.

Cecil Konijnendijk tror att framgången för 3-30-300-regeln bygger på att den kombinerar vetenskaplig evidens med att den är lätt att förklara och komma ihåg. På några språk är orden ”tre” och ”träd” närliggande vilket gör regeln ännu mer slagkraftig.

– Det fanns en efterfrågan på riktlinjer som kan kommuniceras lätt och förstås av alla, inte bara av fackexperterna. Det spelade också roll att det finns en viss evidensbasering, säger han.

Regeln är inte kopplad till någon certifiering och kostar ingenting att använda. Men att skapa en enkel regel som släpps ut vind för våg kan också föra med sig komplikationer. Kritiska röster har höjts för att förenklingarna kan göra skada när regeln används av politiker som vill framstå som handlingskraftiga men saknar gedigna kunskaper.

En slogan

Anna Maria Pálsdóttir är docent i miljöpsykologi vid SLU och forskar om hälsofrämjande miljöer. Hon menar att 3-30-300-regeln är för mycket av en slogan och efterlyser mer genomtänkta sätt att kommunicera kunskaper om natur och hälsa.

– Det är för mycket marketing och säljande. Man slår på stora trumman och gör en enkel grej av en komplex sak. Men jag har förståelse för hans frustration över att vi forskare inte når fram med vår vanliga vokabulär, säger hon.

Anna Maria Pálsdóttir exemplifierar med avståndet till ett grönområde. Om beslutsfattare mäter på en karta kanske de inte tar hänsyn till om det ligger en motorväg mellan bostäderna och grönområdet som påverkar den rekreativa vinsten även om fågelvägen är 300 meter.

Fått fötter

– Tyvärr har idén fått fötter och hamnat hos personer som inte har någon förankring i kunskap eller vetenskap och som inte förstår vad som ligger bakom siffrorna. Jag är positiv till att man hittar sätt att kommunicera forskning och kunskap, men risken är att de som inte har kunskap gör något helt annat av det.

Kan man inte bara se det som inspiration?

– Absolut, när det förs fram av professionella som har den djupa kunskapen med sig. Men annars är det lätt att det bara blir en slogan för att möta klimatkrisen eller förbättra människors hälsa. Samma lösningar fungerar inte överallt och det är inte säkert att det verkställs på ett bra sätt, säger Anna Maria Pálsdóttir.

Cecil Konijnendijk håller med om delar av kritiken.

– Den är förstås riktig. När jag skriver eller har presentationer säger jag alltid att det är en riktlinje som måste användas försiktigt, i sammanhang och tillsammans med andra riktlinjer och principer, säger han.

Ändå anser han att fördelarna med en enkel regel överväger.

– Det viktigaste är att man inser hur viktigt det är att ha träd och grönt nära sig. Risken är att vi annars förlorar ganska mycket grönt i städerna.

Finns det en risk att regeln missbrukas?

– Ja, men jag har avsiktligt sagt att jag inte vill ha kontroll över den. Jag har sagt att man får använda den och gjort klart hur man använder den, och så får vi ha en dialog om det. Jag tror det är bra att det sätter igång diskussioner om träd i städerna.

Ett exempel på hur regeln har utvecklats är att några har lagt till ett 3 000-steg på slutet. Ett förslag var att människor skulle ha tillgång till 3 000 kvadratmeter vild natur, ett annat att kronvolymen i ett område ska vara minst 3 000 kubikmeter.

– Båda är intressanta. Man kan inte bara se kronvolym tvådimensionellt eftersom det är volymen som ger ekosystemtjänsterna. Det är roligt att folk tänker vidare, det är bra så länge man diskuterar frågan och argumenterar för varför man gör som man gör.

Ser du själv något uppenbart 3 000-steg?

– Det med vild natur tycker jag är bra. Det kan vara en mindre skog eller att man kan lägga in ett vilt naturområde i ett bostadsområde, säger Cecil Konijnendijk.

KOLBJÖRN GUWALLIUS