I slutet av förra året inrättades Moviums råd för barn- och ungafrågor. Deltagarna samlades för första gången i Alnarps slott på SLU:s campus för att tillsammans måla upp en bild där de mest brännande framtidsfrågorna gällande barns och ungas utemiljö framträder. Rådet består av handplockade representanter från myndigheter, kommuner, frivilligorganisationer och SLU:s forskning om barns och ungas utemiljö. Rådet kommer att träffas regelbundet för att spana mot framtiden. Det ger stöd och riktning i Moviums verksamhetsplanering när en ny koordinator anställs under våren.

När eftermiddagen knöts ihop kunde vi konstatera att vi alla drivs av en stark vilja att skapa ett bättre samhälle. Politikens uppgivenhet inför de marknadsekonomiska krafterna och bristen på visioner tynger. Vittnesmålet om ungas brist på känsla av att ingå i samhället i så kallade utanförskapsområden är tung. Utan en känsla av mening och samhörighet bryr man sig inte om designade mötesplatser eller mobilitetsfrågor. De sociala frågorna som gör unga till engagerade medskapare måste komma först!

Det goda exemplets kraft framhölls. För att exempelvis en kommun ska våga arbeta på nya sätt är det viktigt att ha förebilder och se hur andra gjort för att känna sig trygg och våga utmana konventioner. Vilka kommuner går före och vilka samarbetsformer har visat sig fungera för att involvera barn och unga i samhällsbygget?

Samtidigt behöver vi vara modiga nog att göra utvärderingar och tydligt kommunicera effekterna av förtätning och centralisering. Hur påverkas barns självständiga rörelse av att gå på en friskola i andra änden av staden? Och av att skol- och fritidsverksamheter slås samman i stora enheter? Och vad innebär hårt programmerade utemiljöer och stressiga trafiksituationer för ett barn? Var är barnrättsperspektivet när varje glömd spade på ”fel” ställe eller vinglig premiärtur på cykeln möts med irritation från vuxenvärlden? Ett säkert sätt att få barn och unga att känna sig oönskade och i vägen. Det är upprörande att inse hur omedvetet vi planerar för nya bostäder där det är omöjligt för barn och unga att vara utomhus på sina egna villkor.

Önskemål framkom om en sammanställning av juridiskt utfall när barnkonventionen prövas mot andra intressen. Vi fick höra exempel på hur lagstiftning mot industribuller används för att bedöma ljudnivån från barns lek. Det låter, och är, absurt. Nu har det gått några år sedan konventionen blev lag – vad kan vi förvänta oss framöver? Blir barnkonventionen användbar för att driva frågan om barnets rättigheter gentemot exempelvis trafik eller exploatering?

Rådets medlemmar efterfrågade forskning som speglar de skilda villkor som barn och unga lever under genom en ökande segregation. Vad är viktigast för de barn som växer upp i fattigdom, i hemlöshet, i uppväxtmiljöer med kriminalitet och normer skapade av brist på samhörighet med samhällskroppen? Forskningen bör spegla det svenska samhället, men vi saknar djupare kunskap om uppväxtmiljöer som dessa.

Moviums råd för barn och unga fick en flygande start tack vare deltagarnas engagemang och driv. På Movium ska vi göra vårt bästa för att kanalisera energin och driva frågorna i de forum där de bäst tas om hand. Moviums uppdrag att vara en länk mellan forskning och praktik och därtill ha den nationella samordningsuppgiften kring barns och ungas utemiljö är viktiga plattformar för fortsatt arbete.