Att anlägga fler koloniområden skulle öka den biologiska mångfalden i stadsnära miljöer och ge gröna ytor som är långsiktigt hållbara, skriver Ulrica Otterling, Koloniträdgårdsförbundet. 

”Plantera ett träd så har du inte levt förgäves” lyder ett kinesiskt ordspråk. Det handlar om att göra något som överlever en själv, något som är hållbart på riktigt. Ett synsätt som i stadsplanering enbart verkar gälla byggnader. Handen på hjärtat; hur ofta är i praktiken planeringen av nya gröna ytor långsiktig? På riktigt. Hållbar?

Träd har inte bara lång livslängd, utan är också det som bidrar mest till biologisk mångfald i en trädgård. Därför har vi, under Koloniträdgårdsförbundets 100-årsjubileum, startat kampanjen Koloni älskar träd. Målet är 2021 nyplanterade träd och buskar på koloniområden innan årets säsong är slut. Kampanjen är ett sätt att sprida kunskap om vad biologisk mångfald är och varför den är så viktig. Forskning har visat att koloniområden är bäst på biologisk mångfald i urbana miljöer med alla träd och buskar, blommor, levande jordar och livsmiljöer för insekter, organismer och djur*.

I en tid av förtätning i städer är det hoppfullt att stadsplanerare verkar sträva efter att framtidens städer ska vara gröna. Tyvärr är det oklart vilken livslängd de gröna ytorna är tänkta att ha. De borde ha samma livslängd som byggnaderna. Men hur säkerställer vi att de gröna ytor som planeras idag består?

Att anlägga är ett första steg. Att underhålla är resten av vägen. Underhåll av gröna ytor betraktas inte som en ekosystemtjänst och får därför inga poäng vid planering av nya områden. Icke desto mindre är underhåll en avgörande framgångsfaktor för långsiktigt hållbara gröna ytor.

Det finns en väl utprovad och fungerande modell som gett fantastiska gröna ytor i städer och stadsnära miljöer i över 100 år – koloni- och odlingslottsområden. Områdena innehåller en rad fina ekosystemtjänster som vackra promenadstråk, odlingsbar jord, temperaturzoner i staden, renare luft och en naturlig vattenhantering. Underhåll ingår.

Vill vi ha rika gröna områden som består lika länge som husen runt omkring bör koloniområdenas modell med föreningar och odling på arrenderad mark användas mycket oftare än idag. Framtidens områden kanske består av en plätt här, en där, och en takodling som tillsammans blir odlingslotter i en förening. Ekosystemtjänsterna i områdena vässas.

Koloniområden gör städer grönare. Därför är det svårt att förstå varför det byggs så extremt få nya. Antalet områden understiger vida den efterfrågan som finns, särskilt i storstäderna, vilket gör att priserna ökar och köerna är långa. Intresset för att odla är större än någonsin och de vill odla nu, inte stå åtta år i kö eller betala stora summor för en stuglott.

Redan för 100 år sedan drev förbundet en trädkampanj som bidrog till att fruktträd planterades i föreningar som startade då. Många av dessa 100-åriga träd finns fortfarande kvar och nu planterar vi för de kommande 100 åren. Att anlägga fler koloniområden skulle öka den biologiska mångfalden i stadsnära miljöer ännu mer och ge gröna ytor som är långsiktigt hållbara. På riktigt.   

* Baldock, Goddard, Hicks et al, A systems approach reveals urban pollinator hotspots and conservation opportunities, 2019.