Paris innerstad blir allt varmare för vart år som går. Därför utvecklas sedan 2018, utifrån ett övergripande politiskt beslut och med generös budget, stadens närmare 700 skolgårdar till gröna skolgårdar i projektet Oasis. Målet är att göra den täta stenstaden rikare på vegetation och vatten och skapa svalare platser för att motverka urban heat islands.

Det finns 638 grundskolor i Paris innerstad. Det är alltså tätt mellan skolorna – inget barn har längre än 250 meter till sin skola. Rekommenderad skolgårdsyta för innerstadsskolorna beräknas per klass. I varje klass går det 20–25 barn och med en rekommenderad yta på 100 kvadratmeter/klass blir det i bästa fall fyra–fem kvadratmeter per barn – och det är inte alltid det kan uppnås. Skolbyggnaderna är ofta gamla och skolgårdarna omslutna av fasader, som atriumgårdar, ibland finns de på takterrasser, och går inte att expandera. I förorter och ytterområden kan skolgårdarna däremot vara större.

– För barn är utemiljön en plats av möjligheter, av frihet, lek och fantasi. På skolgården ska de få direkt kontakt med natur. Alla sinnen ska stimuleras, säger Raphaëlle Thiollier vid utbildningsförvaltningen i Paris, som driver projekt Oasis. Hon var fram till juni i år dess projektledare.

Att skapa en mångfald av platser på skolgårdarna, både av natur och ställen att leka och vistas på, är det allra viktigaste i projektet och samtidigt en stor utmaning. För att en liten yta ska upplevas som större än den är krävs en medveten och skicklig design. Skalan har brutits ner och de små skolgårdarna delats in i flera olika platser utan att för den skull bli plottriga. Skolgården ska aldrig signalera vad man ska göra där och därför saknas traditionella lekredskap. De flesta skolgårdar har gamla uppvuxna träd som funnits där från början, ofta har varje skola sitt eget signifikanta trädslag. Målet är att tillföra mer växtlighet i olika nivåer.

Det är utbildningsförvaltningen som utser vilka skolor som ska utvecklas och försöker sprida insatserna över stadens olika områden. I dag är runt 100 skolor omvandlade, varav 50 är öppna för allmänheten under dagtid på helgerna. Projektet har en holistisk framtoning och syftar till att skapa mer natur först och främst för barnen men även för alla i staden och bygger på medborgarengagemang. Arbetet startar alltid hos barnen med workshoppar där de tillsammans med arkitekter kan uttrycka sina önskemål och bygga modeller. Därefter stäms idéerna av med lärarna. Arbetet utförs sedan av staden under sommaren.

Projektledningen på skolförvaltningen förnekar inte att det finns svårigheter i arbetet. Vuxnas attityder till vad skolan ska göra och hur undervisning bör bedrivas ändras inte genom ett trollslag, varken hos föräldrar eller lärare. Utbildning i utomhuspedagogik saknas ännu, liksom medel för förvaltning och skötsel. Idag hålls skolgården efter av skolans städpersonal som arbetar i skolan dagtid och ofta är en resurs för eleverna genom att vara närvarande vuxna. Skötselguider hjälper till att identifiera vad som behöver göras och hur man kan lösa uppgifter genom att involvera barnen.

– Barn är anpassningsbara, de är lyckliga över att få uppleva förändring. Vuxna har mer låsta föreställningar vilket gör det svårare, säger Raphaëlle Thiollier och tillägger:

– Det här är ett arbete som aldrig blir färdigt.