Faktabladet, som är skrivet av SLU-forskarna Björn Wiström och Henrik Sjöman, bygger på rapporten Inte bara näverhägg – sammanställning av odlingserfarenheter kring träd och buskar för ett nordligt klimat. Där har erfarenheter från odlare, arboretum och praktiker i Sverige, Norge och Finland samlats och analyserats.

Bakgrunden är att tillgången på härdigt växtmaterial ofta är begränsad av klimatet i norra Sverige, samtidigt som trädgårds- och plantskolebranschen till stor del fokuserar på södra Sverige där det största kundunderlaget finns.

– Tack vare alla härdade växtanvändare som bidragit med sin kunskap kan vi visa på att det finns betydligt mer odlingsvärda arter än bara näverhägg för ett nordligt klimat, konstaterar författarna.

I den bakomliggande rapporten identifieras över tusen olika lignoser – träd och buskar – som kan vara aktuella för zon IV och uppåt.

Härdighet handlar om tajming

I faktabladet beskrivs hur härdighet handlar om betydligt mer än att tåla vinterkyla. Växternas förmåga att pricka in invintring och vårstart är avgörande för långsiktig överlevnad. Vilket också framgår av resultaten från projektet där de mer lokala zonsystemen för Sverige, Norge och Finland visar på betydligt bättre sammanstämmighet än de som enbart baseras på lägsta vintertemperatur.

Författarna lyfter också betydelsen av proveniens, alltså växtmaterialets geografiska ursprung. En vårtbjörk från norra Sverige har exempelvis betydligt bättre härdighet än samma art söderifrån.

– Det arbete som bedrivs vid olika nordliga arboretum och botaniska trädgårdar är en oersättlig resurs för vår förståelse kring proveniens och nordlig växtanvändning och borde tillföras betydligt mer långsiktiga resurser.

Även mikroklimat och placering spelar stor roll. Skyddade och väldränerade lägen kan göra det möjligt att odla arter som annars anses ligga på gränsen för sin härdighetszon.

Många ovanliga arter visar potential

Den bakomliggande rapporten visar att mer än hundra mindre använda arter bedöms ha högt odlingsvärde i nordliga miljöer. Bland dessa finns exempelvis klöverlönn (Acer trifolium), koreansk tuja (Thuja koraiensis), sibirisk apel (Malus prunifolia) och kashmirrönn (Sorbus cashmiriana).

Samtidigt betonas vikten av redan vanligt förekommande arter från bland annat lönn-, björk-, poppel-, vide- och rönnsläktena men också en rad olika barrträdsarter.

Stora träd viktiga för hållbara städer

Faktabladet innehåller också resonemang kring framtidens urbana grönska. Författarna betonar vikten av stora träd, för en rad olika ekosystemtjänster.

Särskilt popplar, björkar och pilar lyfts fram som viktiga stora lövträdssläkten i nordliga stadsmiljöer då många andra odlingsvärda trädsläkten i norr inte har samma förmåga att utveckla sig till framtidens trädjättar att förundras över.

Forskarna uppmuntrar offentliga förvaltare till att arbeta mer experimentellt och adaptivt genom testplanteringar av nya arter.

En central slutsats i faktabladet är att kunskapen om nordligt växtmaterial behöver utvecklas genom praktiska erfarenheter och kontinuerligt kunskapsutbyte.

– Genom att dela med sig av sina erfarenheter kan kunskapen om nordligt växtmaterial successivt förbättras, och vi är ytterst tacksamma för att vi fått ta del av så många skickliga trädgårdsamatörers, praktikers, arboretum och botaniska trädgårdars kunskap i projektet, säger forskarna.

Ladda ner faktabladet

Läs faktabladet i sin helhet:

Movium Fakta #2 - 2026