Hur varm en stad upplevs handlar inte bara om temperaturen i luften. Skugga, vind, material och hur byggnader placeras kan göra att skillnaden i upplevd värme blir stor – ibland redan mellan två gator i samma kvarter.

I det nya faktabladet behandlar Johanna Deak Sjöman vid Sveriges lantbruksuniversitet och Erik Johansson vid Lunds tekniska högskola de grundläggande principerna för klimatanpassad projektering i urbana miljöer. De fokuserar bland annat på solstrålning, vindförhållanden, rumslig geometri och materialval. Forskarna beskriver hur olika stadsstrukturer kan skapa stora variationer i temperatur och termisk komfort.

– Den fysiologiskt upplevda temperaturen kan skilja upp till 20 grader mellan olika platser beroende på exempelvis beskuggning, vindförhållanden och markmaterial, säger Johanna Deak Sjöman, som forskar och undervisar om urbana ekosystem och långsiktig förvaltning.

Stadens form påverkar klimatet

Gators orientering, byggnaders höjd och utformning samt vegetation påverkar både luftcirkulation och värmelagring. Även materialens olika albedo – alltså förmåga att reflektera solstrålning – påverkar uppvärmningen av stadsmiljöer. Mörka ytor som asfalt absorberar stora mängder värme, medan ljusare material reflekterar mer av solens strålning. Vegetation, särskilt träd, beskrivs som en central del av klimatanpassningen.

– Genom beskuggning kan träd bidra till svalare stadsmiljöer under sommaren, samtidigt som rätt placering är avgörande för att inte bromsa upp för mycket vind på sommaren samt gynna solljus och energihushållning vintertid.

Historiska exempel och moderna utmaningar

Faktabladet belyser även historiska exempel på klimatanpassad stadsplanering, bland annat antikens rutnätsstäder och Ralph Erskines arkitektur i Kiruna och Luleå, där byggnader utformades för att hantera nordliga vind- och ljusförhållanden. Samtidigt pekar forskarna på att dagens förtätning av städer kan försvåra klimatanpassningen.

– Tät exploatering och hårdgjorda ytor riskerar att förstärka värmeöeffekter och begränsa möjligheterna att skapa behagliga mikroklimat.

Till skillnad från storskaliga värmekarteringar, som många städer och kommuner genomför i dag och som ofta utgår från marktemperaturer, ger mikroklimatsanalyser en mer rättvis bild av vilka faktorer som påverkar den upplevda värmen inom en stadsdel, på en innergård eller i den privata trädgården.

– Målet är att skapa platsspecifika lösningar anpassade efter lokala förutsättningar, årstider och människors behov, säger Johanna Deak Sjöman.

Ladda ner faktabladet

Vill du lära dig mer om klimatanpassad projektering? Läs Moviums faktablad i sin helhet:

Movium Fakta #1 - 2026