Vad forskar du om?

Mitt arbete handlar om att analysera sociala och miljömässiga frågor och utveckla datormodeller för att förstå processer på geografiska skalor. I praktiken innebär det ofta att jag arbetar med statistik, kartdata och satellitbilder för att identifiera vilka områden som är sårbara för olika processer, exempelvis havsnivåhöjning eller urbana värmeöar. Jag undersöker också vilka grupper som påverkas – till exempel om det finns ojämlikheter i exponering och sårbarhet – samt hur effektiva olika föreslagna åtgärder och klimatanpassningsinsatser kan vara.

Vad är mest spännande inom ditt fält just nu?

Geografisk informationsvetenskap utvecklas väldigt snabbt just nu. Tyvärr drivs mycket av behovet av klimatförändringar och andra miljöutmaningar, men utvecklingen möjliggörs också av tillgången till nya och mycket detaljerade datakällor – från satellitbilder till kontinuerliga dataströmmar från Internet of Things och olika initiativ för öppna data. Samtidigt har den ökade beräkningskapaciteten gjort det möjligt att analysera mycket stora datamängder på helt nya sätt.

Vilka reaktioner möter du på din forskning?

Trots att GIS utgör en grundläggande del av mycket i det moderna samhället är det många som aldrig har hört själva begreppet. Men när jag förklarar vad tekniken faktiskt används till – och hur den redan påverkar människors vardag, yrken och verksamheter – brukar intresset bli väldigt stort och många vill veta mer.

Vad händer framöver?

Just nu fokuserar jag främst på att avsluta ett Horizon-projekt som heter NICE och som avslutas i maj. Jag har arbetat med projektet i fem år och vi på Sveriges lantbruksuniversitet har utvecklat ett programvaruverktyg som heter NICER. Det används för att modellera hur naturbaserade lösningar kan bidra till rening av dagvatten och urbant avloppsvatten. Jag arbetar därför mycket med kommunikation och kunskapsspridning för att öka medvetenheten bland relevanta aktörer om att verktyget finns tillgängligt – och dessutom är kostnadsfritt – samtidigt som vi undersöker möjligheter för fortsatt utveckling av systemet.

Parallellt följer jag utvecklingen inom artificiell intelligens, som det senaste året har fått ett mycket stort genomslag inom GIS-området. Om AI används på ett genomtänkt sätt kan tekniken bli helt avgörande för beslutsstöd inom både miljöförvaltning och stadsplanering.