Barn är särskilt sårbara för värmestress i städer, där hårdgjorda ytor och brist på vegetation skapar urbana värmeöar. Under workshopen diskuterades hur stadsplanering, klimatförändring och grönska påverkar barns hälsa och möjlighet till lek och utevistelse.

– I dialog med Folkhälsomyndigheten bestämde vi oss för att fördjupa kunskaperna kring hur grönskande utemiljöer kan bidra till att skydda barn mot värmestress. Därför samlade vi under denna workshop forskare och praktiker för att gemensamt definiera kunskapsläget, lyfta fram praktiska erfarenheter och identifiera viktiga kunskapsluckor, säger Harald Klein, koordinator på SLU Tankesmedjan Movium.

Forskare från deltagande universitet visade att träd och annan vegetation inte bara skapar skugga och sänker temperaturer, utan också främjar fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Deltagarna betonade samtidigt behovet av långsiktiga processer och samverkan mellan forskare, planerare, skolhuvudmän och politiker. Bland förslagen fanns tydligare krav på grönska och skuggytor på skol- och förskolegårdar, att använda barnkonventionen som hävstång, samt att integrera värmefrågan i plan- och byggprocesser.

Folkhälsomyndigheten betonade att för att främja hälsa och skapa trygga uppväxtmiljöer för barn måste vi utforma och anpassa våra bebyggda miljöer till det förändrade klimatet.

– Att investera i grönska är inte bara en hälsofråga, utan också en samhällsekonomisk vinst för framtiden, säger Emma Franzén, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Avslutningsvis framhölls vikten av att kommunicera och sprida framgångsfaktorer för etablering av ny grönska – ett arbete som tar tid men ger effekt både på kort och lång sikt. Workshopens slutsatser blir nu bland annat en del av underlaget till Folkhälsomyndighetens kommande miljöhälsorapport, där barns exponering för olika miljöfaktorer och betydelsen av grönskande utemiljöer lyfts fram.