En betydande del av natthimlen över jordens yta är idag drabbad av ljusföroreningar, vilket riskerar att slå kraftfullt mot planetens redan hårt ansatta ekosystem. När jag vid ett studiebesök för fem år sedan i en stad i norra Tyskland frågade parkförvaltningen varför alla stadens parker saknade belysning fick jag motfrågan:

– Varför ska vi sätta upp lampor i en park? Belysning för människan stör enbart naturen och parkens besökare vet att de ska gå hem när mörkret faller på.

Ett så enkelt men ändå kontroversiellt svar.

Samma stad hade även timerstyrd gatubelysning inne i bostadsområden med argumentet att de boende sover bättre utan störande allmänbelysning. Vi vet idag att många av de djur och insekter som lärt sig att leva i nära symbios med människan i staden far illa. Även insekter och djur lever ett bättre liv i bostadsområdet om det finns riktigt mörka områden nattetid.

Mer tättbefolkat

Tyskland är ett betydligt mer tättbefolkat land än Sverige och är väldigt rädda om de få kvadratmeter ”orörd” natur som finns kvar i landet. Är det så att vi i Sverige har så mycket upplevd tillgänglig natur att vi inte förstår att vi måste vara mer rädda om det vi har? Är vi på väg att drabbas av ordstävet ”du saknar inte kon förrän båset är tomt?”

Argumentet för att vi ska minska belysningen i stadsmiljö istället för att öka är många men de dränks ofta av det dominerande argumentet – upplevd trygghet. Med mer belysningspunkter menar gemene man att allmänna platser blir tryggare.

Min bild är att vi idag har mycket att lära av våra grannländer när det kommer till hur mängden belysning beräknas, hur stark den ska vara och när på dygnet den ska vara tänd. Jag hade gärna sett en översyn av PBL där instrålningseffekt, risken för bländning och ljusförorening bedöms samt att belysta skyltfönster och skyltar granskas extra noga.

Ökad kontrast

I Borås har flertalet exempel dykt upp nyligen där klagomål inkommit till kommunen om att allmänna platser är för dåligt upplysta. Men där det i själva verket handlar om att en näringsidkare och/eller fastighetsägare gjort förändringar av sin belysning där effekten skruvats upp eller antalet armaturer/ belysta skärmar har ökat. Vilket i sin tur resulterat i att allmänna rummet upplevs som mer dunkelt än tidigare eftersom kontrasten mellan ljust och mörkt har ökat.

Så min uppmaning till er som planerar allmän belysning i våra städer lyder: Tänk efter ett varv till innan ni planerar in standardlösning 1.0 och ställ frågan om mer belysning verkligen behövs på platsen. Om det gör det, upplys beställare eller fastighetsägare om vilka smarta lösningar som finns på marknaden i dag i form av närvaro- och tidsstyrning, bländnings- och ljusföroreningsskydd mot himlen samt att människan är beroende av flera ekosystem som är beroende av mörker för att fungera.