Vad skulle du säga är den viktigaste frågan inom landskapsfältet just nu?
– Förra veckan talade jag med en kollega på den färöiska myndigheten Landsverk. Där har en rykande färsk arkitekturpolicy slagit fast att Färörarna kommer behöva en nationell landskapsplan för att kunna värdera, bevara och utveckla Färöarnas känsliga och värdefulla landskap. Samtidigt bedöms implementeringen av en sådan plan ta ungefär två generationer. Jag kan konstatera att Sverige både saknar en nationell landskapspolicy men även en diskussion om att en sådan behövs. Ratificeringen av den europeiska landskapskonventionen har inte fått den effekt många förväntade sig och våra landskap ter sig alltmer fragmenterade. Samtidigt handlar de flesta delar av den pågående gröna omställningen om hur vi bäst ska bevara, bruka eller utveckla våra mark- och vattenresurser. Menar vi allvar med våra långsiktiga hållbarhetsmål behöver landskapet inkluderas i diskussionen och värderas på ett helt annat sätt än vad som sker i dag.     

Hur jobbar ni med det på Trafikverket?
– Den här frågan är så klart mycket större än vad som ryms inom Trafikverkets mandat. Samtidigt påverkas Sveriges landskap enormt både av nya investeringar så väl som av förvaltningen av våra existerande väg- och järnvägsmiljöer. Ett av Trafikverkets övergripande mål handlar om att öka andelen landskapsanpassad infrastruktur vilket vi försöker göra utifrån dagens förutsättningar. Vissa delar av landskapsanpassningen sker genom kravställning baserat på existerande lagstiftning men det räcker inte hela vägen. Samtidigt är området fullt av målkonflikter. För att nå ett mer holistiskt landskapsperspektiv behöver vi stärka förståelsen om landskapet och beskriva nyttan av att arbeta med landskapet som arena. Detta sker bland annat genom en nationell riktlinje för landskap, implementering av vår arkitekturpolicy samt utveckling av metoder för landskapsanalys i olika skalor och situationer.   

Vad är de största utmaningarna?
– Eftersom det inte finns något övergripande ansvar för landskapsfrågan i Sverige ligger utmaningen i samordning mellan stat, region, kommun samt privata och andra aktörer som har ett intresse i landskapet.  

Vad betyder samarbete med SLU för denna fråga?
– Samarbetet med SLU är ett utmärkt exempel på hur vi genom samverkan kan ta ett steg närmare en bättre förståelse för landskapet. Jag hoppas att fler aktörer i landskapet får upp ögonen för möjligheterna och lösningarna som uppstår om vi arbetar tillsammans med en gemensam vision. En idé jag skulle vilja se genomföras är en nationell kartering av landskapskaraktärer samt dess känslighet och potential, baserat på ILKA-metoden. Det hade varit ett bra kunskapsunderlag för planering och förvaltning av landskap som många olika aktörer hade kunnat använda sig av.  

Berättat för Lina Berglund-Snodgrass