Visst finns det likheter – Rom är staden med sju kullar. Borås är omgiven av sju häraden. De senaste åren har Borås arbete med stadsplanering och grönska låtit tala om sig. Även stadsträdgårdsmästaren i Borås, Anton Spets, hörs och syns i flera olika sammanhang. Han har en uppmärksammad trädpodd ihop med Gustav Nässlander, vd på Trädkontoret, han sitter i SLU Tankesmedjan Moviums ledningsråd och inte minst får han saker att hända i Borås. Han är en av de ansvariga för stadbyggnadsprogrammet ”Staden vid parken” som tilldelades planpriset av Sveriges Arkitekter 2022.

Anton Spets är uppvuxen i Borås och började sin gröna bana vid unga år med arbete på golfbanor. Han fick efter en tid upp ögonen för SLU och sökte en utbildning i att sköta golfbanor där. Väl på SLU:s campus Alnarp hittade han landskapsingenjörsprogrammet och fick efter sin kandidatexamen en tjänst som enhetschef på en kommunal utförarorganisation i Borås. 2016 tillträdde han som enhetschef på parkenheten, en beställarenhet som idag har ökat från 2,5 till 7,5 tjänster. Efter ett drygt år slogs stadsträdgårdsmästartjänsten, som varit vakant ett tag, ihop med enhetschefstjänsten.

Tillåtande atmosfär
Vi möts på hans kontor i stadshuset i Borås och det märks direkt att hans lilla enhet är en arbetsplats med arbetsglädje, kreativitet och en tillåtande atmosfär. En förutsättning för det som just nu skapas i Borås. På väggen i Anton Spets kontor sitter en jubileumsaffisch från 1971 då Borås fyllde 350 år. Den visar tydligt att staden då var stolt över både trafiklederna tvärs genom staden och fabrikernas rök. Till 400-årsjubileet 2021 tog planarkitekt Felix Lorentzon och stadsarkitekt Richard Mattsson initiativ till en parafras på den affischen som tydligt visar vad Borås prioriterar idag.

Affischen trycktes i 400 numrerade exemplar och överskottet av försäljningen har efter en idé av Anton Spets gått till trädplanteringar.

Under jubileumsåret 2021 ordnades också en namntävling för den linjära park, ”en motorväg för älgar”, som funnits som idé sedan 2014 och som resulterat i stadsbyggnadsprogrammet ”Staden vid parken”. Det segrande namnet i namntävlingen blev Viskans park.

Grön miljö
På Borås stads hemsida skriver man så här om Viskans park: ”Vi bygger en park som går längs med hela staden, från Rya åsar i norr och till Gässlösa i söder. Den kommer bli fem kilometer lång och sammanhängande och gör att du kommer kunna ta dig genom hela staden i en grön miljö utan biltrafik.”

Det är en vision som heter duga. När jag en fin vinterdag i januari försöker promenera längs Viskans park, med stöd av kartan som finns på skyltar längs den blivande parken, så inser jag – trots att jag läst om alla barriärer – att de är fler än jag förstått och att det finns en hel del andra utmaningar. Jag börjar i centrala Borås, på Hallbergsgatan, och går norrut. Det som möter mig, när jag för första gången passerar Viskan, är en stor tegelbyggnad. Jag förstår inte hur jag ska komma vidare, men inser senare att detta hus ska rivas, att marken är privatägd och att det nu pågår diskussioner som handlar om att ge parken utrymme vid exploateringen av hela området, Viskaholm.

Hittar tunnel
Jag söker mig vidare och möts snart av en ny väg och en järnvägsbank. Hittar efter ett tag en tunnel under järnvägen och kommer fram till Borås öppna vägg. Etablerat på mycket förorenad mark, där parkenheten låtit gallra de spontant uppvuxna björkarna, som de ser som naturens motsvarighet till människans graffiti.

Därefter kommer jag in i Norrby, ett centralt beläget bostadsområde byggt strax före miljonprogrammet, av polisen idag utpekat som ett utsatt område. Här pågår upprustning av delar av bostadsgårdarna men också ett stort parkprojekt, upprustningen av Kronängsparken, som beräknas vara klart 2025.

Jag vandrar vidare och möts direkt av nästa järnvägsbank, hittar en tunnel under denna och vandrar vidare längs en vältrafikerad gata. Nu ser jag också Rya åsar i fjärran mellan stora köplador och ett stort värmeverk. Jag söker mig tillbaka till centrum längs Viskan och passerar stora trafikleder och stora ytor med markparkering.

Bilen dominerar
Bilen dominerar stadsbilden. Det kan inte vara lätt för Boråsborna att se visionen om Viskans park förverkligad. Så här på plats i staden blir jag imponerad av att Borås stad lyckats få igenom stadbyggnadsprogrammet ”Parken vid staden”.

Anton Spets berättar att en viktig förutsättning för Viskans park är att kommunen äger mycket mark sedan stora delar av textilindustrin lades ner: cirka 120 hektar ruderatmark. Visserligen mycket förorenad, men ändå. Under 2017 arbetade Borås med en grönområdesplan samtidigt som kommunen hade som mål att öka antalet boende i staden rejält till 2030. Anton Spets hävdade att de två befintliga stora parkerna inne i staden inte skulle klara denna befolkningsökning. I grönområdesplanen skrevs det att 70–200 hektar nya stadsdelsparker behöver tillföras. Stadsträdgårdsmästarens taktik var att ta i men inget bantades och grönområdesplanen godkändes.

Egen metod
Borås stad har utarbetat en egen metod, projektstudio, för samverkan över förvaltningsgränserna. Metodiken går ut på att samla nyckelpersoner från olika förvaltningar som får i uppdrag att arbeta tillsammans för att lösa en specifik fråga. Är du som kommunanställd uttagen att arbeta i en projektstudio så förväntas du vara gruppen mer trogen än din egen förvaltning. 2019 formades en projektstudio med målet att arbeta med en linjär blågrön struktur rakt genom Borås. Anton Spets och stadsarkitekten Richard Mattsson var två av de cirka tio projektdeltagarna och de träffades under ett tiotal heldagar. Projektstudion levererade ett dokument, stadsbyggnadsprogrammet ”Staden vid parken”, och den antogs politiskt.

Visionen är formulerad och har blivit hyllad men hur går det med genomförandet? Anton Spets erkänner att det delvis är svårt. Parken följer inte Viskan hela vägen vilket gör att namnet Viskans park inte är det mest fördelaktiga för projektet. Men det underlättar när det kommer till att ge projektet den uppmärksamhet det förtjänar eftersom Viskan som vattendrag är vida känt.

Många barriärer
Det finns också många barriärer. Hela sex nya tunnlar eller broar behöver byggas för att överbrygga dem, vilket kommer att bli dyrt. Det handlar också om att ifrågasätta bilens plats. Borås är Sveriges biltätaste kommun, saknar ringled och har två stora riksvägar rakt genom staden. Anton Spets fortsätter att förklara att det är viktigt att våga äga frågan. Planpriset var viktigt för att politikerna skulle förstå att tjänstemännen kan arbeta tillsammans och att idén har bärighet även nationellt.

Kommunen har identifierat 45 delprojekt och arbetar nu med att säkra exploateringsmedel för delar av kostnaden. Anton Spets berättar vidare att exploatörerna i Borås inte är så vana vid att betala exploateringsmedel för utveckling av offentlig mark.

Det första delprojektet är ombyggnaden av Hallbergsbron i centrala Borås. Det är en trafikbro som byggdes för en trafikled rakt genom stadsparken 1971. Leden blev aldrig byggd vilket innebär att bron aldrig har tagits i bruk som trafikbro. Snarare en bro för flanörer och bron kallas i folkmun för ”skammens bro”.

Viktig strategi
Anton Spets berättar att en viktig strategi från hans sida har varit att Borås ska använda arkitekttävlingar för att lyfta värdet och betydelsen av väl gestaltad allmän plats, park som torg. Stadsträdgårdsmästaren betonar vikten av att bygga offentliga rum av hög klass som kan locka nya medborgare till staden. För gestaltningen av Hallbergsbron utlystes en nationell arkitekttävling. Tävlingsuppgiften var att visa hur Hallbergsbron blir en del av stadsparken och hur parkens utformning visar vägen för kommande Viskans park.

Stafettfrågan
I STAD 43, som hade temat Stad i syd, intervjuades Malmös tidigare stadsträdgårdsmästare Ola Melin. Han var också samtalsgäst vid släppminglet för STAD 43 som hölls på Form/Design Center i Malmö. Under samtalet skickade Ola Melin med några frågor till Anton Spets: Hur står stadsträdgårdsmästaren i Borås emot exploateringstrycket? Hur har det förändrats sedan han tillträdde? Varför har det förändrats?

Anton Spets betonar att det är viktigt att utveckla bra verktyg för att kunna driva opinion som är underbyggd av fakta. Att våga kommunicera kring exempelvis träds värden och att våga ta fram tunga byråkratiska dokument som kan användas på ett bra sätt. Han anser att det är viktigt med dokument som både kan användas inom kommunen och tillsammans med entreprenörer.

Anton Spets framhåller vikten av att ta diskussionen både på politisk nivå, på tjänstemannanivå och hela vägen ner till den enskilde grävmaskinisten. Han tycker det är problematiskt att Borås saknar en politiskt antagen förtätningsstrategi. Jungfrulig mark är tyvärr fortfarande präglad av en slit- och slängmentalitet. Många inser inte värdet av befintlig naturmark – exploateringssidan låter hellre byggbolag ställa upp byggbodar på naturmark än på en parkering med argumentet att ”där står ju bilar”.

Regnigaste staden
Jag avslutar vårt samtal med att ställa en fråga om Borås som Sveriges regnigaste stad. Anton Spets går igång direkt och nämner Göteborg som har ett projekt som heter Rain Gothenburg med målet att vara världens bästa stad när det regnar. Borås är inte riktigt där trots att det statistiskt regnar mer i Borås än i Göteborg. Anton Spets menar att Borås måste se regnet som en resurs snarare än en skam och ger ett exempel där en kommunikatör stoppade en av hans bilder med motiveringen: ”Inga bilder utan blå himmel.”

Ta chansen att besöka Borås och upplev de nya offentliga rummen i staden. Varför inte just på invigningen av den nya Hallbergsbron i maj 2024, den första etappen av projektet Viskans park! Kronängsparken i Norrby och Viskaslänten i söder är två byggprojekt som är i gång och ytterligare fyra delprojekt har startat men är inte i byggnationsfas ännu. Då återstår 38 delprojekt som ska finansieras, gestaltas, byggas och invigas. De har tagit på sig en stor uppgift i Borås och det ska bli spännande att följa utvecklingen. Lycka till!