Inom ramen för sitt ordförandeskap i EU lyfter Sverige frågor om gröna städer. Som ett led i detta genomförs den 14–15 juni EU-konferensen Creating Green Cities i Malmö där aktörer från hela Europa träffas för att tillsammans dela kunskap och tänka nytt kring skapande av framtidens hållbara, vackra och inkluderande städer och samhällen.

Ännu en konferens tänker jag spontant. Är det verkligen en konferens till vi behöver? Är det inte snarare verkstad och aktion som behövs nu när fler och fler förstått att den gröna omställningen brådskar.

När jag tänker ett varv till är det nog så att vi ska vara glada för att frågorna om staden som arena för den gröna omställningen är högt på den politiska agendan, inom EU. Givetvis är det också så att vi kommer att klara den nödvändiga omställningen bättre om vi gör den tillsammans och lär av varandra.

SLU Tankesmedjan Movium och Boverket fick i fjol regeringens uppdrag att planera och genomföra en konferens med temat den gröna staden inom ramen för Sveriges ordförandeskap i EU. I regeringsbeslutet står också att Rådet för hållbara städer med representanter för olika myndigheter och SKR utgör ett välfungerande nationellt forum för frågor om hållbar stadsutveckling och ska bjudas in att medverka. I beslutet står det vidare att uppdraget anknyter till den urbana agendan för EU och att konferensens tema, den gröna staden, även är Sveriges tema för ordförandeskapet 2023 inom ramen för den urbana agendan för EU.

I regeringsbeslutet lyfts att syftet med konferensen är att:

• belysa hur strategier för att främja den gröna staden kan integreras med det nya Bauhausinitiativet och dess ledord ”vackert, hållbart, tillsammans”

• lyfta metoder och goda exempel från städer och samhällen i Europa som kan stärka inkludering samt estetiska, sociala och kulturella värden i den gröna omställningen

• behandla frågor kopplade till Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling, särskilt Mål 11: Hållbara städer och samhällen.

Det är inte lite det. Jag ser på de medarbetare på Movium som arbetat mest med planeringen av konferensen att de är uppe i varv och jag vet att det, det senaste halvåret, har varit många möten, ibland flera gånger per dag. Jag har också förstått att de som har haft åsikter om innehållet i konferensen är många och att det är mycket som ska stämmas av på olika nivåer bland dem som är involverade i planeringen.

Kommer vi arrangörer att klara av att uppfylla syftet med konferensen? Att dela kunskap och att tänka nytt kring skapandet av hållbara, vackra och inkluderande städer och samhällen?

Orden hållbart, inkluderande och vackert är de kärnvärden som EU-kommissionen lyfter fram i initiativet New European Bauhaus (NEB). Initiativet syftar till att koppla samman European Green Deal med våra livsmiljöer och upplevelser och visa på behovet av kreativa och interdisciplinära processer i den gröna omställningen. När jag tittar igenom konferensprogrammet är min tolkning att det är mest fokus på hållbarhet och mindre fokus på inkluderande och vackert.

Vad vill NEB egentligen med dessa nya ord? Jag uppskattar att vi pratar om skönhet och vackert igen. Men vackert är för mig väldigt subjektivt. Skönheten sitter i betraktarens öga. Jag tror också att vi kan få människor att ändra uppfattning om vad som är vackert, med information och kunskap.

Hursomhelst hoppas jag vi lyckas uppfylla syftet med konferensen. Men, och det är ett stort men, det som verkligen betyder något är att vi alla som arbetar med formandet av våra städer och samhällen har modet att pröva nya tankar och inte minst ompröva gamla sanningar. Modet att agera och modet att misslyckas! Är det för mycket begärt att kräva färre strategier och mer aktion?

Över hela Europa finns exempel på att detta redan sker, både aktion och en ny estetik. Det går en grön trend genom Europa, asfalt bryts upp för att ge plats åt grönska och människor! På bilderna här intill finns ett exempel från östra Köpenhamn. Sankt Kjelds Plads, där en tidigare dominerande trafikplats förvandlats till ett grönskande och mänskligt stadsrum.

För er som besökte konferensen Publika parker och stadsrum i Malmö den 27 april visades ett flertal liknande exempel från olika delar av världen upp. Till exempel omvandlingen av en motorväg i Catharijnesingel i Utrecht där landskapsarkitektkontoret OKRA återskapat en igenlagd kanal och skapat ett grönskande parkstråk för människor.

Ni är alla välkomna att inspireras genom att medverka digitalt på konferensen Creating Green Cities. Mer info och anmälan här.

 

Bilder: St Kjelds plads, Köpenhamn.
Foto: Lars Johansson