Kollegorna runtom i Sverige arbetar med spännande regnbäddar och vi samlar vatten i hinkar ute på gatan och öser in i trädgården. Bevattningsförbud, rekommendationer från Region Gotland att spara på vatten och där står man med en hink bredvid sig i duschen och en balja på diskhon i köket för att samla upp de extra dropparna för återanvändning. I somras var det tillfällen när det inte kom något vatten när man öppnade sin kran på Fårö. Vi som bor på ön anpassar oss mer och mer till att duscha kortare tid och att stänga av vattnet vid intvålning, att vattna blommor med vatten som samlades upp vid duschning eller efter att äggen har kokats. Men vi har också ungefär en miljon besökare per år som inte är vana vid att anpassa sig efter vårt torra tillstånd.

Det kan kännas hopplöst men vi har ju sett att under de senaste årens katastrofläge med Covid-19 har bara fantasin begränsat sätten att träffas. Det är alltså fantasin som blir till stor hjälp för att lösa problemen med vattenbrist på ön, både i små som stora sammanhang. Det är härligt att se hur människor hittar egna lösningar i trädgårdarna till att samla vatten. Själv har jag grävt ner en tank på tre m3 där mitt takvatten och dagvatten pumpas in i tanken. Det gör att jag kan vattna mina grönsaker hela sommaren med lokalt omhändertaget vatten.

På regionnivå arbetas det också för att hitta lösningar. Traditionellt avsaltningsverk har byggts och utvärderats nogsamt; kan man känna skillnad på det vattnet och vattnet från grundvattentäkter? Fler avsaltningsverk kommer gissningsvis att byggas. Så finns det också finurliga tjänstepersoner som har kommit på och anlagt en lösning för att återanvända det vatten som har använts i reningsprocessen av dricksvatten när man tvättar filtren i ett vattenverk. I vanliga fall går det vattnet ut i dagvattenledningar, men istället har man grävt ner en stor reservoar som man släpper in och samlar vattnet i. Vattnet används sen till de arbetsmoment där det har blivit bevattningsförbud, bland annat bevattning av nyplanteringar, spolbilar och dammbindning av vägar.

En framtida utmaning är planeringen av omhändertagande av dagvatten i nya exploateringsområden eftersom större delen av Visby ligger inom sekundärt vattenskyddsområde med ett vattenskydd enligt vattenskyddsföreskrifter.

En annan utmaning är att få nyplanterat växtmaterial att etablera sig när det är stor torka och ingen nederbörd faller under långa perioder under sommarhalvåret. Vikten av att spara stora träd blir större när träden kanske har svårare att etablera sig och växa.

Hur ser då räddningen ut för den vackra ön ute i havet med sin spännande natur? Det är säkert kunskaper och utveckling som kommer att lösa våra problem. Men det behövs också en stor portion av fantasi och uppfinningsrikedom.