Svartpälsbin är solitärer. Varje hona bygger sitt eget bo, helst i en sandig slänt, ofta intill rötter eller kring stenar. Bina är helt svarta och påminner om humlor, men de flyger lite fortare och har mer tvära flygrörelser. Vinglätet är ljust och lätt.

Svartpälsbi är en rödlistad art vars överlevnad är beroende av de järnvägsmiljöer där arten lever. Svartpälsbin fanns tidigare i stor omfattning i odlingslandskapen i södra och mellersta Sverige men lever idag endast på en handfull platser.

Artens överlevnad hänger på järnvägens väldränerade ruderatmarkers fortsatta skötsel. Tillåts de växa igen försvinner svartpälsbinas habitat och med dem även bina.

Det kan låta sorgligt och samtidigt kan man undra: Vad spelar det för roll att en specifik biart inte längre finns?

Komplex fråga

Håkan Tunón forskar om etnobiologi och traditionell resursanvändning på SLU Centrum för biologisk mångfald. Han menar att frågan inte alltid är helt lätt att svara på. Att bevara biologisk mångfald kan motiveras på flera olika sätt och syftet med bevarandet påverkar vilken typ av mångfald som hamnar i fokus.

Det ena perspektivet handlar om etik och naturens egenvärde. Vilken rätt har vi, människan, att utrota andra arter? Det andra perspektivet är det vanligaste argumentet för en rik biologisk mångfald. Det är ett antropocentriskt perspektiv som utgår från människans behov. Vi har nytta av många arter och har inte all kunskap om på vilket sätt och i vilken utsträckning. En del arter räknar vi som leverantörer av ekosystemtjänster redan idag och andra kan komma att bli viktiga i framtiden. Kanske finns nyckeln till att utrota virussjukdomar i växter som ännu är outforskade?

Flera nivåer

Biologisk mångfald innefattar variationen i allt levande – växter, djur, svampar. Variationen finns på flera nivåer. Genetisk variation ser till skillnader mellan individer och populationer inom samma art. Ekologer pratar även om variation mellan arter, biotoper och hela ekosystem.

Skalan blir viktig när man studerar biologisk mångfald. Jämfört med naturmiljöer är urbana gröna miljöer förhållandevis små till ytan, har färre kvaliteter och är utsatta för högre slitage och andra typer av störningar.

Det är dock en missuppfattning att tro att urbanisering enbart leder till att miljöer blir sämre för organismer – processerna är betydligt mer komplicerade än så när nya tidigare okända habitattyper skapas. Den fragmenterade urbana miljön gynnar en del arter, exempelvis de som har lätt att förflytta sig.

Intressen kolliderar

Att hejda förlusten av biologisk mångfald ingår i FN:s globala mål för hållbar utveckling. EU:s ambition är att arter som är specifika för varje land ska bevaras. Den svenska politiken säger att arter som funnits i Sverige sedan år 1800 ska bevaras. Ändå är det inte lätt att definiera vilka platser, vilka biotoper, som ska bevaras eller återställas. Som med många andra frågor hamnar olika intressen i konflikt med varandra. Exploatering mot biodiversitet. Ekonomisk vinst nu mot potentiell nytta i framtiden.

Håkan Tunón är kluven till begreppet ekosystemtjänst men menar att det ändå kan vara användbart i vissa fall. Nyttoaspekten är oftast det argument som kan vinna över andra ekonomiska intressen. Han menar att det var därför begreppet skapades; för att hjälpa till att visa att biologisk mångfald har ett värde som kan räknas på utifrån ekonomiska parametrar.

– Om vi tänker att djur som pollinerar fruktträd och andra odlade växter inte längre finns, utan att det arbetet istället skulle utföras för hand av människor, kan vi räkna på vad det arbetet skulle kosta. Då får vi ett pris på vad det kostar att ersätta biologisk mångfald.

Ekonomiskt värde

Att Håkan Tunón är kritisk till begreppet beror på att det är lätt att göra beräkningar på sådant som idag redan har ett ekonomiskt värde.

– Tittar vi på skogen så vet vi vad timmer och pappersmassa har för värde. Men hur sätter man ett pris på skog där vi inte plockar ut timmer och pappersmassa?

Eftersom vi har skapat ett system som enbart skattas i ekonomiska termer har vi med hjälp av begreppet ekossystemtjänster gjort det möjligt att värdesätta vissa insatser, menar Håkan Tunón. Men det som är svårt att tilldela ett ekonomiskt värde faller utanför. Hur påverkar tillgången till ett naturområde människors hälsa? Vi kan säkert räkna på det och ge det ett värde, men det är svårt att jämföra med det konkreta värde marken har om den säljs för exploatering. Det är inte lätt att få in naturen i det ekonomisks systemet när allt måste räknas i monetära värden.

Ökat beroende

Exemplet med pollinatörer är lätt att förstå. Om de inte längre finns måste arbetsmomentet istället utföras på något annat sätt. Jan Bengtsson, professor i ekologisk miljövård vid SLU, beskriver det som att när naturnyttor minskar ökar samhällets beroende av teknik och energi. Vilket få idag egentligen ser som ett hållbart alternativ.

Både den biologiska mångfaldspanelen IPBES och klimatpanelen IPPC menar att klimat- och mångfaldskriserna är nära sammankopplade och drivs av den globala tillväxtorienterade ekonomin. Ändå, eller kanske just därför, finns det inom både forskningen och politiken nästintill inga framtidsscenarier som ifrågasätter fortsatt ekonomisk tillväxt. Jan Bengtsson menar att det är svårt att föreställa sig en framtid med andra drivkrafter än dagens. Däremot har olika scenarier visat hur sammankopplade människors hälsa, matproduktion, naturnyttor, biologisk mångfald och klimatförändringarna är och att det faktiskt är mycket svårt att uppnå hållbarhet genom att fortsätta dagens trender.

Ekosystemprocesserna kring pollinering av grödor är relativt välstuderade. De har bland annat visat att ju fler olika arter av vilda bin som besöker pollineringsberoende grödor desto bättre blir frösättningen.

Kanske finns här en del av svaret på varför svartpälsbin och deras habitat bör bevaras.