Vi upplever att bekymret med parkslide har ökat markant de senaste åren. Nu finns det ju en del olika uppfattningar eller teorier som torgförs om hur parkslide ska bekämpas och frågan är vad som är relevant och så här långt beprövat.

SVAR:
Det har verkligen varit spretiga diskussioner om parkslide och olika uppfattningar om vad som ska eller bör göras både bland dem som är insatta i frågan och bland media. Det har ibland blivit ren skrämselpropaganda. Det beror, som jag ser det, till stor del på att det saknas effektiva åtgärder i vårt land. Detta trots att vi vet att parkslide är ett stort hot mot biologisk mångfald men också mot hus och hem. Det har talats om problem med att sälja hus med parkslide på tomten och fall med inköpt matjord som varit bemängd med fragment av parkslide som slagit rot och börjat växa.

Sammanfattningsvis: 
• Det finns inga förbud eller andra regler som styr vad som ska göras med parkslide.
• Parkslide finns inte med på EU:s förteckning över förbjudna arter och därmed inga krav på utrotning.
• Det finns ännu ingen svensk förteckning över invasiva främmande arter men åtgärder mot parkslide finns enligt uppgift från Naturvårdsverket med som förslag till regeringen som beslutar, dock inte krav på utrotning.
• Den enda effektiva metoden är behandling med glyfosat både vad gäller effekten mot parkslide och i fråga om kostnader för bekämpning. Djuplodande forskning om åtgärder mot etablerade bestånd av parkslide och restaurering av biologisk mångfald har genomförts i Storbritannien. Dessutom har icke-kemiska metoder testats såsom marktäckning, avslagning och utgrävning av hela rhizom.
• I Sverige är all behandling med växtskyddsmedel och däribland glyfosat förbjuden sedan 1 oktober förra året på tomtmark, i parker och på skolgårdar. Glyfosat är godkänt i jordbruket.
Kommentar IÅ: Kommuner har möjlighet att ge dispens i enskilda fall enligt en regel i Förordning om bekämpningsmedel 2014:425. Bestämmelsen finns i 2 kap. 39 §.
• Huvudrekommendationen är att inte röra parkslidebestånd om man inte måste, eftersom det kan trigga igång ökad spridning.
• När det gäller risken för skador på hus och parkslide på tomtmark finns inga regler i Sverige. Diskussioner om problem med husförsäljning härrör från Storbritannien, där det finns krav på att man måste uppge om det finns parkslide på tomten i samband med försäljning och det därför kan bli svårt att sälja hus.

Parkslide ingår i förslaget på svensk förteckning om invasiva främmande växter 
Naturvårdsverket har arbetat fram ett förslag till en svensk förteckning över invasiva främmande arter, där parkslide ingår. Det omfattar förutom parkslide (Reynoutria japonica, tidigare Fallopia japonica), jätteslide (Reynoutria sachalinensis) och hybridslide (Reynoutria x bohemica).

Förslag till förteckning har presenterats för berörda myndigheter, branscher och intressenter vid två möten i december respektive mars, där undertecknad har medverkat som representant för Fritidsodlarna i FOR:s IAS-grupp.

Glyfosat är effektivt men förbjudet
Omfattande forskning om och utvärdering av metoder mot parkslide har genomförts i Storbritannien, se nedan. Glyfosat har visat sig vara en viktig del i en bekämpningsstrategi men i dagsläget kan vi inte använda oss av dessa kunskaper, eftersom glyfosat är förbjudet i de aktuella områdena i Sverige. Det beror på det totalförbud mot användning av växtskyddsmedel som regeringen beslutande om i en ändring av växtskyddsförordningen och som trädde i kraft den 1 oktober 2021. Den aktuella lagtexten öppnar dock för att bekämpning av invasiva växter kan vara möjlig och bemyndigar Naturvårdsverket att fatta sådana beslut. Nyordningen innebär också förbud mot att anlita en entreprenör med tillstånd att använda växtskyddsmedel och att de företag som tidigare har arbetat med parkslideutrotning har fått sluta med detta.

Naturvårdsverket har inte fattat något beslut om glyfosatanvändning och därför saknar vi i Sverige effektiva rekommendationer om parkslide. Det ska understrykas att de tidigare godkända glyfosatmedel som fick användas av allmänheten inte hade löst problemet, eftersom det krävs högre doser för effekt mot parkslide.

När jag uppdaterade mig inför detta svar såg jag att det är tillsatt en utredning med flera berörda myndigheter för att lösa denna knut, så det finns visst hopp för den som skulle vilja använda kemisk bekämpning i framtiden.

Kommentar IÅ: Efter motstridig information under sommaren och lång tystnad från Naturvårdsverket, som hävdat att det är förbjudet att använda glyfosat eller att det inte finns effektiva metoder, har bilden klarnat. Den senaste tiden har Naturvårdsverket uppdaterat sin information på webben och har till slut förklarat hur det förhåller sig med förbudet. Man skriver att Naturvårdsverket inte kommer att besluta om att använda glyfosat mot invasiva främmande arter men uppger att det finns en regel om att kommunen får bevilja dispens i enskilda fall. Det finns dock villkor för detta, vilka numera framgår av vägledningen. I praktiken innebär det att om en privatperson eller fastighetsägare önskar bekämpa parkslide på sin tomtmark kan man tillsammans med en entreprenör som har behörighet att använda aktuella bekämpningsmedel ansöka om dispens hos kommunen.

Nu går det att hitta Metodkatalogen för bekämpning av invasiva främmande arter genom att klicka på en knapp på Första sidan om invasiva främmande arter. Försök inte att hitta den på Naturvårdsverkets hemsida, eftersom den har en egen webbplats https://metodkatalog.invasivaarter.nu/methods/
Här hittar du uppgifter om bekämpning med glyfosat.

Parkslideforskning i Storbritannien
Den mest omfattande forskningen och utvärderingen av bekämpning av parkslide har gjorts i Storbritannien. Fritidsodlarna FOR har under ett par år bedrivit ett nordiskt projekt om information om invasiva främmande arter till fritidsodlare och allmänhet. I sökandet efter vetenskapligt dokumenterad information om bekämpning av parkslide fann FOR:s projektledare Bibbi Bonorden att det är i Storbritannien som den mest utförliga tillämpade forskningen om parkslide har genomförts. Eftersom ingen annan har arbetat med detta i Sverige och det visade sig finnas ett stort intresse för frågan anordnade FOR några webbinarier under 2021 och 2022 för yrkesverksamma med föredrag av flera av de brittiska forskarna.

Enligt forskarna där är det mycket svårt eller omöjligt att bekämpa parkslide utan hjälp av glyfosat, i alla fall när det gäller större etablerade bestånd. I det första webbinariet presenterade Dr Dan Jones, forskare vid Swansea University, sitt omfattande arbete med bekämpning av parkslide, enligt uppgift det största projekt som har utförts överhuvudtaget. Information om detta och länkar till hans arbeten finns på FOR:s webbplats: https://for.se/material-till-yrkesverksamma/

I ett annat webbinarium presenterade doktoranden Sofie Hocking sin forskning om att återskapa biologisk mångfald i invaderade områden under titeln Sustainability and posttreatment recovery in Japanese knotweed. I resultaten såg hon att den biologiska mångfalden kom tillbaka förhållandevis snabbt efter behandling med glyfosat. Vid ett annat tillfälle medverkade Nic Seal, auktoriserad ekolog, forskardocent vid Institute of Environmental Management and Assessment (IEMA) och författare till Japanese Knotweed – Unearthing the Truth. Han gav oss en inblick i hur marknaden för bekämpning och borttagning av parkslide utvecklades i Storbritannien. Han berättade också om att sortera ut rhizom ur marken på växtplatsen och hur de sedan omvandlar parkslidens växtmassor till biokol. De använder sig även av specialtränade hundar för att hitta rhizom. För mer information om Nic Seal och hans företag: https://www.environetuk.com.

Det ska noteras att FOR är emot kemiska bekämpningsmedel generellt, men i sökandet efter effektiva metoder mot parkslide har man ändå valt att verka för att glyfosat ska få användas mot just parkslide, se här: https://for.se/invasiva-frammande-vaxter/parkslide/.

Andra metoder mot parkslide
Ingen annan metod kan mäta sig i effektivitet mot behandling med glyfosat men det laboreras även med andra metoder. Oberoende av metod innebär det mångårigt arbete.

Marktäckning: Täckning med tät, tjock plast eller presenning lyfts fram men är inte framgångsrikt enligt de brittiska forskarna. Med tanke på att rhizomet kan växa åtta meter ut i sidled och flera meter djupt är det svårt att genomföra i praktiken. Det skulle i så fall krävas stora fria ytor och kontroll av ytorna flera gånger om året för att metoden ska ha en chans.

Hetvattenbehandling: Behandling med hetvatten har figurerat i media som en innovativ metod men mig veterligt finns ingen dokumentation om att det skulle ha varit framgångsrikt. Däremot har jag hört berättas om situationer där det uppenbarligen inte har fungerat och att parkslidet fortsätter frodas. Behandlingen är mycket kostsam och det borde falla på sin egen orimlighet att få ner hetvatten eller ånga i tillräckligt höga temperaturer på flera meters djup. Dessutom innebär det att man tar död på allt i den behandlade jordvolymen. Naturvårdsverket har ändå med metoden på sin webbplats och hänvisar till att den är under utveckling.

Utgrävning av hela rhizom: Total utgrävning av hela rhizomet i jordvolymen har nämnts av de brittiska forskarna som enda alternativ till bekämpning med glyfosat, men fruktansvärt dyrt det med. I vissa fall har det använts som en del i integrerad bekämpning.

Ryckning av skott i unga bestånd: Detta är en tänkbar metod i liten skala. Det har lyfts fram i tidigare i rekommendationer från Danmark och det finns vittnesmål från privatpersoner som genom idogt arbete har ryckt upp vartenda skott allteftersom de kommer upp. Det måste alltså göras många gånger per år och skotten ska ryckas och inte klippas.

Information och råd från Naturvårdsverket
Naturvårdsverket har utvecklat mer detaljerad information om parkslide här: https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/invasiva-frammande-arter/bekampning-av-invasiva-frammande-vaxter-pa-land/bekampning-och-hantering-av-parkslide/

Kommentar IÅ: Jag ser idag att denna information är uppdaterad och att man nämner kemisk bekämpning (vilket var förbjudet för ett år sedan). För att hitta konkret praktisk information gå direkt på Metodkatalogen https://metodkatalog.invasivaarter.nu/methods/

Hindra spridning med jordmassor!
Det finns även råd på Naturvårdsverkets webbplats om risker för spridning i samband med schaktning och anläggningsarbeten, områden som kan komma att regleras i framtiden. Om det blir ett beslut om förbud mot spridning av parkslide i den svenska förteckningen, kommer det att medföra förbud mot spridning via anläggningsjord eller schaktmassor, vilket i sin tur kommer att påverka planering av nya projekt på mark bevuxen av parkslide.

Läs också artikeln om parkslide i Movium Direkt nr 8, 2019.
(för inloggade prenumeranter och partners)

Ingrid Åkesson