Hej Patrik Olsson, forskare vid SLU! Du och Maria Westerdahl, forskarkollega vid SLU, har skrivit en Movium Partnerskapsrapport med titeln Stadslandskapets tallar där ni redovisar resultaten av en förstudie.

Vad handlade förstudien om?
– Den handlade om att i samarbete med Haninge kommun, Järfälla kommun, Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, Stockholms kyrkogårdsförvaltning, WSP och Stockholms miljöförvaltning genomföra workshoppar och exkursioner för att diskutera bevarande och förnyelse av stadslandskapets tallar. Målet var att i samverkan med partners bland annat klargöra vilka hot, värden och behov som finns.

Varför är det viktigt med tallar nära bostadshus?
– Tallen är ett robust, och resilient träd som klarar skador och påfrestningar. De har också ofta ovanligt hög ålder, vilket sällsynta insekts- och svamparter ofta vittnar om. Kunskapen om äldre tallars betydelse för den biologiska mångfalden är väl spridd. Den vintergröna tallen förmedlar även skönhetsupplevelser året om, och naturpartier och parkstråk bidrar med rekreationsvärden. Tallmiljöerna utgör också robusta lekmiljöer och förmedlar naturkänsla som sänker stressnivåer. I och med att extremväder blir vanligare ökar trädens betydelse som klimatreglerare i städerna eftersom de sänker temperaturen och minskar vattenflöden.

Hur har det sett ut historiskt där tallarna står idag?
– Stadslandskapets tallar har ofta hög ålder och en spännande historik. De fanns redan på magra urbergshöjder, moränkullar och liknande platser när bebyggelsen planerades under framför allt 1900-talets första fem–sex decennier. Tallarna bevarades medvetet inom bebyggelsen i mindre naturmarkspartier och mellan husen, liksom på skogskyrkogårdar, där de utgör mycket karaktärsskapande element. Förortstallarna representerar höga kulturhistoriska värden, som inte är så studerade och sällan uppmärksammas i kunskapsunderlag.

Vad är det för utmaningar tallarna står inför?
– En utmaning är att de växer i en av människan påverkad miljö, där de befintliga träden har hög ålder men efterföljande generationer oftast saknas. I naturmarkspartier finner man sällan självföryngrade ungtallar eller tallplantor. Idag planteras ibland nya tallar i gräsytor, men det är en relativt ny företeelse. Lövträd konkurrerar eller skuggar ofta ut yngre och äldre exemplar, och stora tallar fälls för att öka ljusinsläpp på tomtmark. Dagens skötsel missgynnar ofta tallar. Tallplantor skadas också av slitage från barn och rådjur. Näringsberikning av marken gynnar främst lövträden och vid grässkötsel uppstår ofta skador på tallstammar.

Finns det fler utmaningar?
– Ja, att det sker en omfattande förtätning i förorter och bebyggelse som karaktäriseras av tallar. Inom planprocesser är det idag i allmänhet bara gamla individer med höga naturvärden som skyddas. Det saknas också kunskap om tallarnas kulturhistoriska värden.  ”Mjuka värden” som skönhetsupplevelser, betydelse för barn och stressreducering, får inte heller så stor tyngd i planprocesser. Vi bedömer att tallarnas betydelse för klimatreglering kanske kommer att få en större tyngd framöver.

I rapporten skriver ni att en av uppgifterna är att skapa intresse för en fortsättning genom en treårig huvudstudie. Kommer det att bli någon fortsättning?
– Ja, vi hoppas att vi kan få finansiering så att vi kan fortsätta. Vi skulle vilja fördjupa förstudien och genomföra flera fallstudier.

Berättat för Beatrice Sundberg

Länk till rapporten