Pernilla Johansson anställdes som stadsträdgårdsmästare på Gotland 2013 och har under de år hon varit verksam på Gotland hela tiden lyft vikten av de offentliga rummen, parkerna och den tätortsnära naturen. STAD träffar henne vid Region Gotlands kommunhus på Visborg i utkanten av Visby.

Region Gotland är officiellt Gotlands kommun och har från 2011 ett utökat ansvar för uppgifter som normalt hör till regioner. Sedan 1 januari 2024 har Pernilla Johansson titeln regionträdgårdsmästare. Regionen ville med titelbytet tydliggöra ansvaret för hela Gotland, inte bara Visby utan även landsbygden.

Nya titlar
Stadsarkitekten blev regionarkitekt 2023 och nu har alltså stadsträdgårdsmästaren blivit regionträdgårdsmästare. Titlarna fanns inte tidigare i SKR:s register så regionen fick begära att de skulle inrättas. I samband med Pernilla Johanssons titelbyte organiserades förvaltningen om och en grundtanke är att tjänsten nu ska bli mer strategisk.

Regionträdgårdsmästaren förväntas arbeta nära regionarkitekten och arbeta mer strategiskt med samhällsplanering, liksom att planera strategiska investeringar och ha ett strategiskt tänkande om driften, men inte vara nere i detaljer.

Risken är att allmänheten inte förstår vad en regionträdgårdsmästare är, säger Pernilla Johansson.
– Men, fortsätter hon, folk förstår inte heller alltid vad en stadsträdgårdsmästare gör.

Skapa förståelse
Hur har då regionträdgårdsmästaren arbetat för att gotlänningarna ska förstå det?
– Jag tror jag har gjort mig lite känd för allmänheten genom att fajtas för innehållet i mellanrummen, säger hon.

”Lite känd” är en underdrift. De flesta gotlänningar vet vem regionträdgårdsmästaren är. Pernilla Johansson anser att det ingår i hennes roll att synas medialt och att, som hon uttrycker det, göra bra grejer. Hon berättar att det faktiskt stod i anställningsbeskrivningen att stadsträdgårdsmästaren skulle vara ett ansikte utåt för regionen. Och hon har verkligen en tydlig strategi gentemot media: Att aldrig tacka nej, att alltid svara och att alltid vara med. Hon erkänner att det inte alltid är så roligt att bli igenkänd på stan, men så länge det blir positiv mediarapportering blir det också bra för politiken och beslutsfattarna.

Årets happening
Ett sätt som Pernilla Johansson använt för att få uppmärksamhet av både media och allmänheten är det hon har kallat Årets happening. Region Gotland har sedan hon tillträdde gjort något litet extra varje år för att överraska och smycka parker och allmänna platser runt om på ön.

Det började med hängmattor första sommaren och de blev så populära att de blev permanenta. En av de överraskningar Pernilla Johansson är mest nöjd med är de blommande skottkärror som ett år ställdes ut på olika platser och som vem som ville kunde köra runt. Det är ett modigt grepp att släppa kontrollen och överlåta skötseln till gotlänningar och besökare. Det var spännande att se hur skottkärrorna bytte plats.

Blommande skottkärror är en idé som fått spridning i flera andra svenska kommuner. När Nynäshamns kommun gjorde samma happening kom Pernilla Johansson överens med dem om att sätta en av Region Gotlands skyltar på en av deras skottkärror för att se hur reaktionen skulle bli, om någon skulle tro att den körts över till fastlandet.

Var på tur
När Göteborgs stad arrangerade Gothenburg Green World 2016 skickade regionen två skottkärror med skylt om att de var på tur, men att man gärna fick komma till Gotland på besök.

2024 års happening ska avslöjas dagen efter STAD:s träff med Pernilla Johansson. De senaste åren har projekten genomförts i samarbete med olika organisationer, men årets happening har gjorts som en tävling för park- och anläggningspersonalen.

Det vinnande bidraget 2024 är insektshotell. Det sätter fokus på den biologiska mångfalden och det är bina som är prioriterade. Själva insektshotellen är utformade på tre olika sätt och ska placeras på nio olika platser runt om på Gotland. Ett annat sätt för regionen att öka den biologiska mångfalden är att minska antalet kortklippta gräsytor till förmån för fler ängsytor. Men det verkar inte bara ha varit helt enkelt.

Var tidig
Regionen har arbetat med att släppa upp gräsmattor till äng ända sedan 2020. Pernilla Johansson hänvisar till en av jubileumsfilmerna som SLU Tankesmedjan Movium och Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare (FSS) producerade 2020 för att fira att Movium fyllde 40 och FSS 100 år. I en av filmerna pratar Pernilla Johansson om vikten av biologisk mångfald och värdet av ängsytor. Organisationen var dock inte riktigt med då. Men i år märks det tydligt – i både Visby och andra tätorter – att det är fler ängsytor och att de är medvetet valda. Ofta finns det en välklippt gräskant runt ängsytorna för att visa att det finns en genomtänkt tanke bakom sättet att sköta ytan.

Pernilla Johansson betonar vikten av att ge personalen utbildning och medger att hon själv inte riktigt räckt till. Inställningen har varit att gräs ska klippas för då ser det ordningsamt ut. Hon menar att det är så lätt att utbildning blir bortvald för att det är så mycket att göra.

Kalla fötter
För några år sedan fick Pernilla Johansson möjlighet att vara med att bygga den första stora parken på många år. Honnörsparken är en 3,2 hektar stor park i ett nytt exploateringsområde i Visby. Grundtanken från början var att hela parken skulle bestå av äng. Strax före byggstart fick driftspersonalen kalla fötter och parken ritades om och andelen ängsyta minskades. Efter två års garantitid med ett resultat av en väldigt vacker äng, tog regionen över skötseln av Honnörsparken. Vad hände? All äng klipptes ner. Nu funkar det bättre men Pernilla Johansson berättar att det fortfarande klipps lite för mycket i parken.

Regionträdgårdsmästaren kallar Honnörsparken för en budgetpark. Från början fanns en 1,5 miljoner kronor för konsulttjänster och byggande. Pernilla Johansson använde sitt nätverk och presenterade referensprojekt från andra kommuner för regionen. Resultatet blev att Honnörsparken tilldelades hela 15 miljoner – som i slutändan blev 17 miljoner. Parken sträcker sig i en långsmal form genom stadsdelen Artilleriet, från Allégatan och österut. Utformningen gjordes i samarbete mellan regionen, Tengboms arkitekter i Kalmar och Afry i Linköping. Honnörsparken fick 2022 Region Gotlands arkitekturpris, som är inrättat för att främja god arkitektur på ön.

Vattenbrist råder
Den otroliga torkan på Gotland är en stor utmaning. Regionträdgårdsmästaren, som tidigare bott i Skåne och Blekinge, tycker att det är en stor skillnad jämfört med att bo på Gotland. Hon utrycker det med orden ”vi sitter på en torr kobbe omgivna av en massa vatten”. På grund av det på många ställen tunna jordlagret blir marken bränd.
– Ge mig bara lite lera! utbrister Pernilla Johansson.

Det lilla regn som närmar sig Gotland blåser ofta bort och faller ner i havet. I STAD 44, Stad i väst – Borås, berättade stadsträdgårdsmästaren Anton Spets att turistbyrån i Borås skäms för att det regnar. Här på Gotland längtar alla efter regn.

Träd har dött
Sedan den varma sommaren 2018 är det många träd runt om på ön som har dött, speciellt tallar. Pernilla Johansson nämner som exempel ett stort parti tallar som tidigare fanns längs vägen mot Bro, nordöst om Visby. I de kommunala rabatterna satsar regionen på torktåliga växter som inte kräver bevattning, och har de senaste åren infört bevattningsförbud med tydliga rekommendationer om att spara på vatten.

Gotlänningarna är bra på att ta vara på vatten. Ibland när det regnar samlar Visbyborna vatten i hinkar ute på gatan och öser in i sina trädgårdar. Pernilla Johansson använder själv sin privata trädgård som testbädd för de offentliga rummen. Hon har ett system hemma som tar hand om takvatten och dagvatten i en nedgrävd tank på 3 kubikmeter som hon vattnar sin trädgård med.

Fler utmaningar
Ytterligare en utmaning är att stora delar av Visby är vattenskyddsområde. Här finns stora svårigheter vid exploateringar, alla planteringsytor måste vara täta nedåt, så att avrinningen från gator och vägar inte kommer ner till grundvattnet. Det blir torrt. Konsulter från fastlandet ritar glatt in regnbäddar med fina referensbilder från orter med ett annat klimat och förstår inte utmaningen med torkan. Träd och buskar i sådana täta planteringsytor kommer inte att ha stora möjligheter att överleva, påpekar Pernilla Johansson.

Träd och krontäckning
En annan utmaning är att arbeta med träd, vilket regionen är duktig på. Den enhet där regionträdgårdsmästaren arbetar har personal som är experter på träd. De har varit med i arbetet med handboken Fria eller fälla, som Riksantikvarieämbetet tagit fram tillsammans med ett flertal samarbetspartners. Boken är en gemensam handledning för att underlätta arbetet med träd i offentliga miljöer i hela Sverige.

Regionen har tagit fram trädplaner där man utgår från krontäckningen i både Visby och de olika tätorterna. Det ser över lag bra ut. Fårösund och Slite ligger lite sämre till. Pernilla Johansson säger att det ”känns fint att vi hänger med lite trots att vi är en liten kommun/region”. Hon betonar att regionen nu försöker arbeta medvetet och att man i Visby behöver välja träd som kommer att klara sig på sikt. Man försöker få in vårblommande träd och träd som ger frukt och nötter. Fokus ligger på träd som har förutsättningar att bli stora. Arbetet med träden på offentlig mark har varit lyckosamt och 2023 fick det arbetet Region Gotlands interna miljöpris, Ekokommunpriset. Det går till en verksamhet som gjort något riktigt bra för miljön eller klimatet.

Svarar direkt
Vad är regionträdgårdsmästaren själv mest nöjd med?
– Södra Hällarna, svarar Pernilla Johansson direkt, det är min bebis.

Södra Hällarna är ett stadsnära naturreservat i södra Visby som tidigare var ett militärt skjutfält. Här finns så gott som samtliga av öns naturtyper representerade: vinddriven tallskog och fuktig lövskog, branta klintar med rasbranter, fossilrika stränder och sandstränder, uppspruckna hällar och alvarmarker, djungelliknande vandringsleder, grottor och orkidéer. Hela området har gjorts tillgängligt bland annat via tre nya entréer och nya trappor som gör att det går att komma ner till den nedre platån och havet.

Pernilla Johansson är glad över att Södra Hällarna används av alla olika typer av människor. Hon har ett mycket bra och nära samarbete med Funkisam, ett nätverk för alla organisationer som värnar om funktionsnedsattas villkor på Gotland.

Tioårig handlingsplan
Ännu en sak som regionträdgårdsmästaren är nöjd med är den tioåriga handlingsplan inklusive planerade framtida investeringar för lekplatser som tagits fram. Gotlands lekplatser var nedgångna och det har inte funnits en chans att hålla dem i skick med den investeringsbudget som fanns tidigare. Nu har den en plan att arbeta efter och Pernilla Johansson anser att ”vi har lyckats tuffa på rätt bra”.

Hon tycker också att det märks att allmänheten har fått en relation till dessa nya lekparker och ger dem namn. Politiken tog beslut om handlingsplanen, vilket ökade investeringsmedlen rejält. Nu renoveras befintliga lekplatser och placeringar har setts över för att hitta de bästa platserna. Pernilla Johansson berättar om en äldre lekplats som nu renoveras till en spännande dinosaurielekplats. Allmänheten har i brukardialog önskat grillplats och utegym, vilket regionen har mött och utökat platsen med. Folk sitter redan och grillar – på en byggarbetsplats.

Ett eget kapitel
Pernilla Johansson nämner också de riktlinjer för badplatser och handlingsplan för badplatserna som tagits fram. Badplatserna är ett eget kapitel på Gotland. Flera av de mest kända badplatserna på ön ägs inte av regionen men den är trots det utifrån någon slags ”historisk hävd” ålagd att sköta dem för turismens skull. Det pågår ständigt diskussioner om vad och hur mycket som ska skötas på badplatserna, eller om de inte ska skötas alls.

I den nya rollen som regionträdgårdsmästare är det tänkt att arbetet ska vara mer strategiskt. Nästa steg i utvecklingen av parker och natur på Gotland är att ta fram en parkplan. Planen är att inventera alla grönytor, beskriva dem och vad som behöver göras. Därefter kommer olika typer av åtgärder att formuleras i en handlingsplan. En ny grönplan kopplad till den kommande översiktsplanen, ÖP2040, antogs 2023. Pernilla Johansson anser att det gröna fortfarande är en utmaning i samband med exploatering. Många exploateringsprojekt vill frångå grönplanen trots att den är politiskt antagen.

Stafettfrågan
I STAD 45, med temat Stad i norr – Kiruna, intervjuades landskapsarkitekt Sam Keshavarz, Outer Space, om Kirunas nya stadspark och offentliga rum. Sam Keshavarz skickade vid släppminglet för STAD i Stockholm i juni med två frågor från Kiruna till Gotland:

1. Hur jobbar ni med relationen stad och land inom region Gotland vad gäller de offentliga rummen?
– Stad och land är en jättestor fråga på Gotland eftersom vi har ett stort jordbrukssamhälle och är ett landskap med stora ytor och där tätorterna ligger utspridda, säger Pernilla Johansson och berättar att hon eftersträvar att skapa goda relationer med de olika samhälls- och centrumorganisationerna som finns i tätorterna, och att ta hjälp av dem vid exempelvis brukardialoger.

Det är alltid en svår fråga hur man till exempel ska fördela investeringsmedel utifrån hur mycket mark Region Gotland äger och ansvarar för och hur många människor som använder ytorna. Teknikförvaltningen försöker se till att det även händer saker i tätorterna, som att lekplatser, grillplatser och andra ytor blir iordningställda. Men man gör inget på mark som inte regionen själv äger, förutom på badplatserna.

2. Hur jobbar ni med utmaningen högsäsong/ lågsäsong?
Pernilla Johansson berättar att parkdriften provar ett spännande koncept med att anställa mer skötselpersonal per helår och färre per säsong. Tanken med det är att upprätthålla en högre standard på ytorna så att de är mer välskötta när säsongspersonalen kommer på våren. Då kan man ta hand om fler typiska säsongsfrågor som sophantering och annat än förr när säsongspersonalen skulle börja med att sköta ytor som ingen riktigt hade haft tid med tidigare under våren.

Sommarskötselsysslor minskar ju inte, men kanske de inte blir lika intensiva med ett bra grundarbete. Projektet bör utvärderas efter några år.
– Parkdriften har också tagit utbildningsfrågan i egna händer när vi inte får medel på ön för att den tidigare vuxenutbildningen i parkskötsel ska få fortsätta, säger Pernilla Johansson.

Enheten för park har i stället sökt medel från Komvux/vuxenstudier för att utbilda fyra personer per säsong i en lärlingsutbildning. Det är luttrade parkarbetare som får utbilda sig i den dagliga verksamheten enligt en framtagen läroplan. När det gäller parkplaneringen går regionens arbete ner under högsäsong när konsulter, plantjänstepersoner och entreprenörer har semester.

Nya utmaningar
Pernilla Johansson är uppskattad. I februari tilldelades hon Visby innerstadsförenings Årets Guldros 2024 med motiveringen: Pernilla Johansson förgyller grönytorna både i Visby och över hela Gotland. Med en aldrig sinande entusiasm planerar hon planteringar, utemöbleringar och lekplatser. Alltid estetiskt tilltalande och ofta med en liten twist. Hon har en förmåga att vara variationsrik, återanvända material och krama ut så mycket som möjligt ur sin budget. Varje försommar väntar vi spänt på att hon ska presentera sommarens happening.

Det visar sig att denna intervju är en av de sista Pernilla Johansson genomför som regionträdgårdsmästare. Hon och familjen flyttar till Skåne och den 16 september börjar hon en anställning på Trädkontoret i Malmö.

Lycka till med det, säger STAD, och lycka till Region Gotland i sökandet efter en ny regionträdgårdsmästare! Det är stora skor att fylla på Gotland.