Varm och syrerik rotmiljö för lind
Publicerad: torsdag 25 januari 2024
Senast ändrad: tisdag 20 augusti 2024

I en aktuell fråga till Movium Rådgivning har Tomas Lagerström resonerat kring lämpliga åtgärder och sorter för återplantering och nyplantering till en kyrkogård vars lindar drabbats av lövträdkräfta.
Fråga:
Vi har problem med lindar på en kyrkogård i zon 5. Lindarna är planterade i olika omgångar. Särskilt skogslindar Tilia cordata har drabbats av kräfta. Hur skall vi tänka med nyplanteringar? Vi vill fortsätta med lind, kanske parklind T. x europaea KRISTINA E? Jag har även kikat på bohuslind ’Örebro’ men den verkar vara på gränsen i zon 5.
Svar:
Ja, lind kan vara känslig för kräfta. Själv har jag i Mellansverige sett lövträdkräfta mest på bohuslind Tilia platyphyllos planterade på 1970-talet efter den våg av restaureringar av äldre kulturmiljöer, som gjordes då. Det handlar om hundratalet träd. Vid den tiden importerades mycket träd från Östeuropa, bland annat Ungern. Kräfta ger allvarliga skador som drabbar inte bara tillväxt utan också hållfasthet. Kräftdrabbade träd har kort livslängd och blir inte sällan farliga träd.
Huvudorsaken till att träden angrips av kräfta är dålig härdighet. Träd som invintrar för sent riskerar att utsättas för höstfrostskador och i dessa sår slår sporer från kräfta till. Såren läks dåligt vid låga temperaturer och är därför exponerade längre tid för kräftsporer.
Generellt gäller att lind skall planteras högt, det vill säga med basen 20–25 cm över omgivande mark utanför växtbädden. Detta är viktigare ju längre upp i landet planteringen är och ju lerigare marken är. Lind vill ha varm och syrerik rotmiljö.
Om man noga ser till att linden får bra markförhållanden rekommenderar jag för kompletteringar av lindplanteringen, Tilia cordata SEANS E, en lind som kommer från Lindefallet i södra Norrland. Den har en elegant, lätt överhängande krona, som avviker från sortimentets mer eller mindre smaltoppiga träd.
För allén på den plana ytan utmed vägen är det lämpligt att ha en sammanhängande upphöjd växtbädd utmed vägen istället för återkommande upphöjda mindre växtbäddar, inte minst ur skötselhänsyn. Om marken är fuktig är det bra att också lägga en dräneringsslang som leder bort överskottsvatten och ger bättre syreförhållanden i marken.
Jag rekommenderar inte Tilia platyphyllos ´Örebro´, främst för den mer begränsade härdigheten och att det är ett mer smalkronigt träd, utan välj hellre någon parklind, endera den ni själv funderat på T. x europaeaKRISTINA E eller T. x europaea ´Koningslinde´ eller T. x europaea ´Pallida´.
Lycka till!
Tomas Lagerström
ANDERS RASMUSSON
Movium Rådgivning
En rådgivningstjänst för professionella. Våra rådgivare är forskare vid SLU eller experter med mångårig erfarenhet från branschen med fokus på växter, växtbäddar och andra ämnesområden relevanta för arbetet med våra gestaltade livsmiljöer.
Ta del av databasen med frågor och svar från de senaste decennierna, nyhetsbrevet Movium Direkt med de senaste aktuella frågeställningarna och ställ dina frågor till våra experter.
Läs mer om Movium Rådgivning
https://movium.slu.se/vaara-erbjudanden/raadgivning/