Vad driver framtidens landskapsarkitekter?
Publicerad: torsdag 19 juni 2025

Hur ser blivande landskapsarkitekter på sin framtid inom yrket? Vilka frågor engagerar dem och varför söker de sig just till detta fält? I en artikelserie i tre delar förmedlar studenter sina tankar om drivkrafter, visioner och förhoppningar.
Vi har träffat Olivia Wramhult, kursdeltagare vid temakursen Landskapsarkitektur i samhället, som ges inom ramen för landskapsarkitektprogrammet på masternivå i Alnarp.
Vad motiverar dig att satsa på en framtid inom just landskapsarkitektur?
– Det korta svaret är att jag vill värna om våra landskap, och samtidigt bidra till människors välmående.
Att skapa och förvalta miljöer som gör livet lite bättre och framtiden lite ljusare är viktigt för mig. Under studietiden överraskades jag av landskapsarkitekturens otroliga bredd. Vi arbetar inte bara med parker och stadsrum, utan kan också vara med och påverka områden som vårdmiljöer, skolor, klimatanpassning och matförsörjning, bara för att nämna några. Variationen gör att yrket känns både omväxlande och meningsfullt. Jag har utvecklats som person under min tid i Alnarp, och även om utbildningen snart är slut känns det som att det här bara är början av mitt lärande.
På vilket sätt vill du arbeta med landskapsarkitektur i framtiden?
– Det finns mycket som lockar! Redan under första året av utbildningen blev jag särskilt intresserad av våtmarker, ett område jag har utforskat mer i flera kurser. Våtmarker är ett bra exempel på ett
område där många olika faktorer spelar in – biologisk mångfald, vattenhantering och markanvändningskonflikter. Just den här typen av komplexitet tycker jag är både utmanande och spännande.
Samtidigt finns det många andra spår jag är nyfiken på. Mitt växande intresse för kulturvård och förvaltning gör att jag under nästa läsår ska fördjupa mig i byggnadsvård på Capellagården. Kanske kan jag i framtiden kombinera byggnadsvård med landskapsarkitektur? Om jag får drömma helt fritt så är det just den möjligheten jag ser fram emot: att kunna röra mig mellan olika typer av projekt, ämnen och sammanhang. Det känns lustfyllt att få fortsätta utforska och utvecklas längs vägen.
Varför valde du att läsa kursen Landskapsarkitektur i samhället?
– Under utbildningen blev det tydligt hur viktig kommunikation är i rollen som landskapsarkitekt,
både i samarbetet med andra yrkesgrupper och i mötet med samhället i stort. Det väckte en vilja att lära mig mer om hur vi kan nå ut med vår kunskap. För att de personer vi möter i våra framtida yrkesroller verkligen ska förstå varför ett gestaltningsförslag eller en planeringsstrategi spelar roll, behöver vi kunna förklara på ett tydligt och engagerande sätt.
Landskapsarkitektur är ett tvärsektoriellt fält som jobbar nära beslutsfattare och andra aktörer. Därför kändes temakursen som ett bra tillfälle att fördjupa mig i just de här frågorna. Jag såg också kursen som en möjlighet att diskutera samhällsprocesser tillsammans med både studenter och yrkesverksamma, vilket jag tror kan ge viktiga perspektiv inför framtiden.
MATILDA ALFENGÅRD
Landskapsarkitektur i samhället
– Inom ramen för landskapsarkitektprogrammet på masternivå genomförs årligen en så kallad temakurs. Kursens tema varierar från år till år för att tillvarata tillfälliga projektidéer och aktuella uppslag som kan bidra till ökad mångfald och kvalitet i utbildningen. Teman kan omfatta såväl praktiknära uppgifter som forskningsanknutna frågeställningar.
Många beslutsfattare i samhället är omedvetna om att landskapsarkitektur omfattar kunskap och kompetens som är direkt relevant för flera av vår tids mest centrala samhällsutmaningar. Därför fokuserade årets temakurs på landskapsarkitektur i samhället. Studenterna vid temakursen arbetade med att definiera och beskriva ämnesområdet utifrån olika målgruppers behov och förutsättningar. De analyserade beslutsvägar inom politiska och organisatoriska system kopplade till landskapsrelaterade frågor. De utforskade även strategier för påverkan – exempelvis lobbying, opinionsbildning och kommunikation riktad mot politiker, organisationer, företag, traditionella och sociala medier samt allmänheten. Undervisningen bedrevs genom litteraturstudier, seminarier, individuella och gruppbaserade övningar samt studiebesök, där studenterna fick ta del av perspektiv från både praktik och akademi.