– Musik har fått mig att bli intresserad av hur saker låter och det som påverkat mig mest är att spela in musik. Jag fick börja förstå och tänka kring hur olika rum påverkade, hur olika instrument passar ihop och hur olika frekvenser lät. 

Det säger Gunnar Cerwén, forskare vid Sensola SLU Multisensoriskt utomhuslaboratorium, som jobbar med hur människor reagerar på ljud och andra sinnen i staden. Mycket av det han arbetar med är kopplat till landskapsarkitektur, där han också har sin bakgrund.
– Jag har ofta kommit tillbaka till liknelsen om att betrakta landskapsarkitekten som en slags dirigent för vardagsljud, med staden eller landskapet som konsertlokal. Ljuden som vi hör är inte enbart slump.

Stärker uttrycket hos en plats

Och det finns många nyanser som är intressanta att tänka kring när man jobbar med ljud i staden. Ljud kan till exempel bidra till att stärka uttrycket hos en plats, artikulera en funktion, eller bjuda in till interaktion, menar Gunnar Cerwén.
– När det ekar i tunnlar, eller när man hör sina egna steg. Det är ett sätt att interagera med landskapet eller få feedback, när man rör sig. 

Vid Sensola jobbar han just nu med ett projekt där deltagare går runt i Alnarpsparken och exponeras för olika ljud.
– Vi mäter fysiologisk respons för att se om det går att fånga upp skillnader i hur miljöerna påverkar oss. Att mätningarna sker när deltagarna bär utrustning i normala miljöer utomhus och inte i labb, det är en av grundidéerna med Sensola.

Studier med fysiologiska mätningar har annars oftast genomförts i kontrollerade miljöer inomhus, men i Sensola sker mätningarna i riktiga miljöer. 
– Om någon går förbi och skriker, ska man räkna det som en del av datainsamlingen, hur hanterar man denna typ av händelser? Sådana frågor diskuterar vi mycket i labbet. Ska man betrakta det som en del av den naturliga upplevelsen eller som en störande faktor? 

Mäter ljud i labb

Att mäta utomhus och inte i labb kan göra en stor skillnad på resultatet. 
– I labbmiljö får man kontroll över mätningarna, men det blir samtidigt en iscensatt situation. Om man i stället kan göra mätningarna i verkliga miljöer ökar det som vi brukar kalla för den ekologiska validiteten.  

– Oftast mäter vi stressmarkörer, man kan mäta hur aktiverad en person är, då kan man se ganska tydligt om det till exempel passerar en bil. 

Och just detta var något som studien visade. 
– Deltagarna fick till uppgift att gå runt en damm på campusområdet, då hade de en lägre stressnivå, jämfört med en trafikerad väg i närheten. Det var en metodstudie, men det var roligt att bara med så få deltagare, så kunde vi redan se tydliga resultat. 

Gunnar Cerwén har nyss kommit hem från London där han jobbade med en internationell ljudlandskapsgrupp på University College. Under besöket använde han ett traditionellt, kontrollerat labb för att undersöka hur människor reagerar på olika kombinationer av ljud.  
– I den här studien krävdes ett kontrollerat labb för att kunna förstå detaljer i ljudupplevelsen.  

Buller stressar

En viktig utgångspunkt är hälsoperspektivet. 
– Vi vet redan att det är stressande med buller, att det kan ha inverkan på sömn, bidra till hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck och kognitionsnedsättningar. Men vi vet mindre om positiva upplevelser av ljud, och för att kunna förstå det behöver vi isolera vissa detaljer i stimuli som bara kan göras i labb. 

I ett 3D-labb fick ett 60-tal personer lyssna på naturljud och buller från tolv olika högtalare, som sammankopplats till en ljudupplevelse. 
– Vi spelade in tredimensionella ljudlandskap från riktiga miljöer och spelade upp dem i en kontrollerad miljö inomhus, så det blev en rumslig omslutning. 

I London mätte Gunnar Cerwén effekten av bland annat havsvågor i olika tempon, för att se 
om det hade en effekt på hur människor reagerade. 
– En av hypoteserna var att vågor i olika tempo kan påverka vår andningsfrekvens. Om det stämmer, då kan man till exempel programmera en fontän med inspiration från havsvågor, så folk börjar andas långsammare.

Men i projektet mättes också kontrasteffekter.
– Om man lyssnar på något väldigt bullrigt, innan man lyssnar på naturljud, kan det då bli så att naturljudet upplevs som mer positivt?

Naturens olika ljud

Ofta pratar man om naturljud som en enda typ, menar Gunnar Cerwén.
– I bästa fall säger man vilken typ det är, till exempel fågelkvitter. Men man pratar alldeles för ofta om naturljud som en kategori. Hela projektet är ett försök att nyansera sättet att se på natur och förstå vilka egenskaper i naturljud som har effekt, och se hur man skulle kunna använda det i gestaltning, berättar Gunnar Cerwén.

Men även om hans forskning handlar om ljud i landskapet, så väcktes intresset för ljud i replokalen i tonåren.
– Musik har fått mig att bli intresserad av hur saker låter och det som påverkat mig mest är att spela in musik. Jag fick börja förstå och tänka kring hur olika rum påverkade, hur saker och ting lät, hur olika instrument passar ihop och hur olika frekvenser lät.

Han upptäckte också att vissa ljud var trevligare än andra att lyssna på.
– Jag gillade vissa ljud och tyckte att vissa ljud var jobbiga, men ibland gillade jag dem också för att de var jobbiga.

Att jobba med ljud i landskapet är kompatibelt med hur man tänker i musikproduktion, det handlar mycket om akustik och hur saker upplevs och passar ihop, menar Gunnar Cerwén. Men bryggan mellan musiken och att jobba med ljud i landskapet var inte helt självklar.
– Jag är inte bara intresserad av ljudet utan också trädgårdskonst och andra sensoriska upplevelser, och samspelet mellan olika faktorer är spännande. Upplevelse av landskapet i rörelse är en annan sak som länge intresserat mig. 

Musikintresse

Och det ena ledde till det andra.
– Det var mycket jag gjorde med musik, som jag sen började göra med landskapsarkitektur kan man säga. 

Även när han inte arbetar tycker han om att lyssna på ljud. Han intresserar sig mycket för hur ljud används i film och musik, men är också uppmärksam på ljud i vardagen. Ett av Gunnars favoritljud är det från humlor.
– De har det surrande ljudet på en nivå, tillsammans med att de flyger. Det är både intressant och förutsägbart, det följer ett visst mönster, men har ändå komponenter som förändras. Sen är det väldigt charmiga djur också.

Men det bästa är när han får uppleva ljud som är nya och oväntade.
– Jag tycker om ljud där källan inte syns, när man inte vet vad det är som låter eller vart ljudet kommer ifrån. Det gör att det uppstår en intressant spänning och det är tydligt hur viktig kontexten är för upplevelsen. Sen om man letar efter ljudkällan, så blir det också en del av upplevelsen. Det kanske är lite som en skattjakt då, att upptäcka ljudkällan.