Hej, Elisabetta Troglio och Hélène Littke, Ekologigruppen! Ni har fått aktivitetsstöd för att i ett Movium Partnerskapsprojekt undersöka hur man kan integrera ekosystemtjänster i kommunal planering. 

Vad visar resultaten av ert projekt?
– Att det finns ett stort engagemang hos svenska kommuner för att arbeta med ekosystemtjänster. Projektet visar också att det finns ett behov av att kartlägga och förstå vilka arbetssätt och rutiner som används runt om landet. Vi ser också ett behov av forum för att utbyta erfarenhet om formella och informella arbetssätt för att bevara, stärka och utveckla gröna och blå värden i planeringens olika skalor. Samtliga intervjuade kommuner berättade om ett stort intresse för ekosystemtjänster, men också att begreppets innebörd för den kommunala planeringen inte alltid är tydligt för inblandade aktörer. 

Varför ville ni undersöka detta?
– Vi är intresserade av beslutprocesser för att bevara och nyskapa natur i stadsmiljöer och hur man säkerställer att rätt kunskap om naturvärden kommer vid rätt tidpunkt och planeringskede. I våra kunduppdrag upplever vi att kommuner och byggaktörer ofta vill jobba mer med ekosystemtjänster och naturbaserade lösningar men att de behöver stöd i hur man bör göra för att skapa största möjliga nytta för både människa och miljö. Vår studie visade tydligt att detta gäller oavsett om det handlar om kartläggningar, gestaltning eller skötselåtgärder. Många känner en osäkerhet kring ”hur”. Hur integrerar man ekosystemtjänster i planerings olika processer? Hur gör man så att ekosystemtjänster blir en självklar del av planeringsarbete och inte ett enskilt moment?

Hur gick studien till?
– Vi genomförde vårt projekt i samband med ett uppdrag åt Trelleborgs kommun där vi har arbetat med kommunens tjänstepersoner med att ta fram en handlingsplan för att integrera ekosystemtjänster i deras planeringsprocess. Med hjälp av SLU Tankesmedjan Movium kunde vi utvidga uppdraget genom att intervjua fler kommuner för att få en bredare bild av hur man jobbar runt om i landet. Vi har intervjuat sex kommuner om deras arbete med ekosystemtjänster, om vilka dokument det finns, hur ekosystemtjänster integreras i planprocesser samt vilka arbetssätt och rutiner som används. Intervjuerna har sedan sammanställts och vi har identifierat de viktigaste faktorerna i arbetet med att integrera ekosystemtjänster i planeringsprocesser.

Vilka slutsatser kan ni dra?
– Totalt har vi kunnat identifiera nio generella slutsatser som andra svenska kommuner kan hämta inspiration från i sitt arbete med ekosystemtjänster. Två exempel på viktiga faktorer är kontinuerligt samarbete mellan förvaltningar och privata aktörer samt att ha tillgång till lättförståeligt och tydligt kunskapsunderlag.

Vad kan man göra för att det ska gå lättare att planera för naturbaserade lösningar i framtiden?
– Naturen behöver plats och tid för att kunna leverera sina tjänster fullt ut. Vi behöver förstå att grönska är en del av stadens infrastruktur och den behöver ges rätt förutsättningar för att fungera. Genom att grönstrukturen diskuteras tillsammans med övriga infrastrukturer skapar vi en större förståelse för värdena. Det är också viktigt att förstå att uppvuxna träd och flerskiktade naturområden generellt sett har en högre kapacitet att leverera ekosystemtjänster, men de tar lång tid att etablera, i vissa fall upp till 150 år. Att anpassa nya bebyggelsestrukturer kring den natur och de ekosystemtjänster som redan finns är därför bättre, mer effektiv och billigare än att försöka få till ekosystemtjänster i efterhand.

Berättat för Titti Olsson

Läs rapporten här