Bishops Arms är ett av få hotell som i april fortfarande håller öppet i Kirunas gamla centrum. Att bo här, i den gamla staden, känns emellanåt helt övergivet. Hotellet stänger nästa månad och ska liksom en tredjedel av Kirunas befolkning flytta österut. Där, i nya stadens centrum, förväntas Kirunaborna att gå, där är det en tät kvartersstad med nya offentliga rum som gågator, ett torg och här planeras en ny stadspark. I gamla centrum fanns ingen stadspark. Här låg istället Järnvägsparken, som än så länge finns kvar ovanför den rivna stationen, belägen i söderläge och med utblickar mot gruvan och fjällvärlden i väster.

Dessa vyer ut mot landskapet är något som Kirunaborna, i de medborgardialoger som genomförts inför stadsomvandlingen, nämnt som viktiga. De är stolta över fjällvärlden som omger staden. Någon utblick mot fjällvärlden i väster finns inte i det nya centrum som ligger längre österut och byggs i en sänka. Men väl närhet till naturen, något som lyfts fram både av stadens invånare och i olika planer och program för det nya Kiruna. Närheten till naturen och tätortsnära naturupplevelser var också en viktig del i Kiruna 4-ever, det tävlingsförslag för Kirunas omvandling som vanns av White 2013. Utgångspunkten var alltså att skapa en stad där det är lättare att ta sig ut i naturen till fots än med bil.

Nya offentliga rum
I den nya stadsplanen har de offentliga rummen, tänkta för människan, delats in i fem kategorier med olika funktioner: stadstorget, stadsparken, naturparker, kvartersparker och gaturum. Det nya stadstorget och ett antal gaturum är redan byggda i nya centrum. Här vimlar det inte precis av människor påskveckan 2024. Kanske de är i stugan, precis som stadsbyggnadschefen Åsa Persson? Gågatorna är mörka, livlösa och fasaderna upplevs delvis som baksidor. Det som slår en är att gatorna inte sandas, eftersom det i princip ska gå att åka spark här. Men det är bara enstaka personer som nu söker sig till entréerna till de tre inomhusgalleriorna. Där ligger bland annat Systembolaget, och kön för att köpa en kopp kaffe på Espresso House är lång.

Nya stadsparken
Den nya stadsparken är långsmal och kommer att sträcka sig längs hela den nya stadskärnan. Parken kantas på norra sidan av offentliga byggnader, bland annat det nya badhuset och en ny gymnasieskola, Hjalmar Lundbohmsskolan. Där möter parken ett naturstråk, en av de två gröna fingrar som kommunen kallar det, som kopplar samman den nya staden med landskapet norrut.

Höga ambitioner
En Kirunas Central Park, det är höga ambitioner och något nytt för Kiruna. Sam Keshavarz, landskapsarkitekt, Outer Space Arkitekter, har arbetat med Kiruna sedan 2012. Då var han anställd på White och medverkade i det tävlingsförslag som White vann. Han har därefter arbetat med utvecklingsplanen samt program- och systemhandlingar för både torg och gator i nya centrum.

Sedan några år tillbaka har Outer Space Arkitekter ramavtal med Kiruna kommun och har arbetat med gestaltningen av den nya stadsparken. Sam Keshavarz har precis lämnat in ett förfrågningsunderlag för den första delen av stadsparken som ligger mittemot den nya gymnasieskolan.

En övergripande idé för hela stadsplanen är att folk ska röra sig från norr och söder ut i vildmarken och in i det urbana. Stadsparken har en liknande idé. Ett mittstråk är tänkt att fungera som en vattendelare så att parken får olika karaktär – naturkaraktär på den norra sidan av mittstråket och mer parkkaraktär på den södra.

Nedsänkta gräsmattor
En rytm skapas av nedsänkta gräsmattor för dagvatten och upphöjda kullar. Längs mittstråkets norra sida föreslås ett landskap av varierande småkullig terräng som förstärker naturkaraktären. Det centrala gång- och cykelstråket är 5,5 meter brett. Sam Keshavarz vill att mittstråket ska ge en känsla av en bred amerikansk parkway samtidigt som det behövs ytor för snöupplag. Här ska det gå att åka skidor vintertid. Eventuellt också skoter, men den diskussionen är ännu inte avslutad.

Skoter har, enligt Sam Keshavarz, generellt varit en stor fråga i det nya Kiruna och det finns olika föreställningar och synpunkter på hur långt in i nya centrum det ska vara tillåtet. Stadsparken har ett intensivt centralt rum, med en samlande stor lekplats och en mindre programmerad del, i finparken finns en parkteater. I den nordöstra delen skapas en norrskenskulle med pulkabacke och utsikt mot norr.

Ska knyta samman
En annan grundidé i stadsparken är att lyfta in ett antal konstverk från det gamla Kiruna. Tanken är att knyta ihop den gamla stadskärnan med den nya och att förstärka Kirunas konstnärliga prägel och identitet på denna nya plats. Utblickarna i parkens längdriktning – mot de flyttade byggnaderna, gamla brandstationen och Kiruna kyrka i sydväst, samt mot de gamla gruvtornen, gruvlavarna, i Tuolluvaara i nordöst – är alla viktiga och välkända landmärken i Kiruna.

Den gamla brandstationen och kyrkan ska flyttas från gamla Kiruna men det verkar inte helt klarlagt om gruvtornen, som ägs av LKAB, får stå kvar. Adam Palo, planarkitekt på Kiruna kommun, svarar så här om gruvtornen:

– Vår kommunantikvarie tycker precis som vi andra att gruvtornen ska bevaras för sitt kulturvärde. Nu har regionen fått positivt planbesked för sjukhus vid tornen och förhoppningsvis kan tornen ändå stå kvar.

Skapa vindskydd
För parken finns många förslag på träd för att skapa naturliga vindskydd och ge det smala parkrummet en grön inramning, framför allt med vegetation norr om mittstråket. Den delen ska bestå av inhemska lokala arter medan den södra innehåller ett större urval av växter för att ge parken en mer varierad växtupplevelse.

Etableringen av parkens växter kommer att bli en utmaning – på många sätt. Dels på grund av det bistra klimatet, men också för att det inte finns så mycket befintlig vegetation att utgå ifrån. Stora delar av den kommande stadsparken används idag som etableringsytor med bodar och annat kopplat till den byggnation som pågår. Mot Malmvägen, i parkens västra del, finns viss befintlig vegetation som förhoppningsvis kan sparas, men den kan komma att påverkas av flytten av Kiruna kyrka.

För några år sedan gjordes ett försök med en trädbank när man insåg att det skulle behövas ett stort antal nya träd.

Träd flyttades till trädbanken från den gamla staden och den omgivande naturen med tanken att senare plantera dem i nya centrum och stadsparken. Många träd dog, men några rönnar har klarat sig.

En lyckad växtetablering finns i den redan nu byggda dagvattenparken, en mindre anläggning i form av ett öppet dike, söder om nya centrum. Här växer inhemska perenner som odlats av en lokal odlare, Blom-Bosse. Han hade en plantskola utanför Kiruna och plockade själv fröerna till de växter som nu växer i dagvattenparken. Sam Keshavarz ser denna växtetablering som ett bra exempel på att lyfta in fjällnaturen i staden. Särskilt med tanke på att träd både är svåra och tidskrävande att etablera.

Osäker tidplan
När kommer Kirunaborna och besökare att kunna använda den nya stadsparken?

Lovisa Karlsson, projektstrateg på Kiruna kommun, bekräftar att det är Kiruna kommun som bekostar stadsparken och att det finns en budget på cirka 78 miljoner. Tidplanen är dock osäker, säger hon:

– Jag kan tyvärr inte ge några fastslagna tider för stadsparken, men det blir ingen invigning i år. Förberedande arbete är gjort, men först nästa år kommer det att synas att vi arbetar med parken.

Stadsparken är drygt tre hektar och den del som nu har detaljprojekterats är högst en tredjedel av detta. Sam Keshavarz tycker att det är och har varit en utmaning att arbeta med stadsparken och de nya offentliga rummen i Kiruna, och medger att det kommer att krävas en annan typ av skötsel.

– Nu får Kiruna något som de inte har haft tidigare – en stadspark, säger han.

Det är det kommunala bolaget Tekniska Verken i Kiruna AB som har ansvaret för gator och parker. På sin hemsida formulerar de ansvaret så här: Vi fokuserar på olika saker beroende på väderlek och årstid. Här ingår allt från snöröjning och halkbekämpning till skötsel av lekparker, gräsklippning, gång- och cykelvägar, rastplatser, vägunderhåll, sandning och belysning.

Känna sig hemma
I STAD 44, som hade temat Stad i väst – Borås, intervjuades stadsträdgårdsmästare Anton Spets. Han var också samtalsgäst vid släppminglet för STAD som i mars hölls på Landskapsarkitekturdagen på SLU:s campus i Alnarp. Anton Spets skickade med STAD följande frågor till Kiruna:

– Hur ser processen ut när Kiruna ska skapa nya offentliga rum – vad gör man för att Kirunaborna ska känna sig hemma? Skapas hemkänslan via byggnader eller genom något annat/mer? Och vill man verkligen ha en fjällnatur inne i staden?

Själv är Anton Spets kritisk mot den vilda-naturen-trend som råder. När man bor i staden vill man ha klippta gräsmattor, naturen/landsbygden är ju något man lämnat när man bosatt sig i staden, menar han.

På frågan om hemkänslan lyfter Sam Keshavarz fram det faktum att man flyttar med artefakter från den gamla staden. Han nämner särskilt klockstapeln från det gamla stadshusets tak som nu är placerat på marken på det nya stadshustorget. I stadsparken kommer den gamla brandstationen att placeras liksom det tiotal offentliga konstverk som tas med från gamla centrum.

Lyssna på medborgarna
– Ett annat sätt att skapa hemkänsla är att lyssna på medborgarna, säger Sam Keshavarz och nämner den genomförda medborgardialogen som gjordes enligt Göteborgs SKA-modell (Social konsekvensanalys) tidigt i processen.

Det har, säger han sedan, genom hela processen varit viktigt att de nya offentliga rummen ska fungera för Kirunafestivalen, ett för Kirunaborna viktigt arrangemang och det givna startskottet på sommaren.

På frågan om det vilda menar Sam Keshavarz att det gäller att förstå att alla som bor i Kiruna bor i vildmarken, även de som bor i lägenhet i nya centrum. Här kommer det att finnas både klippta gräsmattor och det som upplevs som mer natur. Men det är en stiliserad natur, det är det som är landskapsarkitektur, att inte kopiera naturen utan gestalta den.

Park som buffertzon
En annan ny park i Kiruna är Gruvstadsparken, som är placerad mellan gruvindustriområdet i Kirunavaara och det gamla Kiruna. Tanken är att ingen ska behöva ha gruvan som närmsta granne och parken fungerar alltså i första hand som en grön buffertzon mellan industrin och staden.

Allteftersom delar av det gamla Kiruna rivs samtidigt som gruvan expanderar österut kommer parken att flytta efter. Det nya Kiruna centrum ligger flera kilometer bort och vänder Gruvstadsparken ryggen. Parken är ett samarbetsprojekt mellan LKAB och Kiruna kommun och den första delen är gestaltad för många sociala aktiviteter. Parken är påkostad med mycket utrustning och dyra material. Det är en intressant idé: En rörlig park som illustrerar stadens tillbakadragande och samtidigt fungerar som en grön zon. Men kanske den skulle haft något annat fokus än ett i huvudsak socialt sådant? Folk har och kommer bokstavligen att flytta ifrån den. Vad kan lämnas när sprickorna kommer och hur uppfattas det av Kirunaborna att återigen behöva överge något som försvinner?

Stor utmaning
Det ska bli spännande att följa utvecklingen av de nya offentliga rummen i Kiruna. Det är ett gigantiskt projekt och stora utmaningar i genomförandet för en så liten kommun som Kiruna. Kommer Kirunabor och besökare att befolka torget, gågatorna och stadsparken? Året runt?

Eller kommer de att fortsätta lämna staden för fritidsaktiviteter på fjället och i landskapet när de är lediga? Eller både och? En sak är jag i alla fall säker på. Om Kiruna kommun menar allvar med de höga ambitioner de har för stadsparken och de offentliga rummen behövs folk med parkkompetens för skötseln, året om, och för etablering av alla nya växter. Det är dags för en stadsträdgårdsmästare i Kiruna.