Emily Wade, adjungerad professor i landskapsarkitektur vid SLU, deltog på Forsknings- och innovationsdagen i Malmö.

Vad lockade dig att delta?
– Jag var dels inbjuden som talare då jag höll en inspirationsföreläsning om potentialen att landskapsanpassa infrastrukturen och dels som deltagare till det avslutande panelsamtalet. I panelen ingick även andra forskare, strategiska planerare och personer som arbetar med allt från forskning och innovation till operativ järnvägsdrift. Samtliga panelister har en anställning på eller koppling till Trafikverket och här samtalade vi kring hur kan vi arbeta med innovation i hela kedjan – från åtgärdsvalsstudie till drift. Det är ett bra tillfälle att nätverka och skapa kontaktytor med andra som arbetar med transportrelaterade frågor.

Vad stack ut under konferensen?
– Eftersom det var 20 forskningsprojekt som presenterades vill jag lyfta fram hur spännande det var med en dag som erbjöd en sådan bredd av projekt. Vi fick ta del av alltifrån hur inverkar konsten på publika platser och miljöer till hur eyetracking och AI kan användas för att mäta en förares körprestanda. Utifrån ett landskapsperspektiv var det särskilt intressant att utrymme gavs åt transportsystemets möjligheter att skapa sociala mervärden.

Vad tar du med dig från konferensen?
– Panelsamtalet om innovation i olika planerings- och förvaltningsfaser väckte viktiga diskussioner kring skärningspunkter och till viss del konflikter som kan uppstå mellan forskningens och praktikens syn på vilken forskning som behövs. Här tror jag personligen att ett tillvägagångssätt för att praktikens önskade frågor ska kunna tillvaratas inom forskningen skulle vara att i högre utsträckning finansiera och anställa industridoktorander.

I övrigt tar jag också med mig att det finns ett fortsatt behov av att organisationer som påverkar landskapet, såsom Trafikverket, vitaliserar sina kontaktytor och mötesplatser med forskningen och andra aktörer. Vi behöver verkligen mötesplatser som denna dag där praktiker får ta del av forskningsresultat samtidigt som forskare får se och möta hur forskningen tas emot av praktiker. Här tror jag också att lokala forskningsseminarium skulle tjäna på att bjuda in mycket bredare och inkludera fler professioner – särskilt sett till den väldiga variation av ansvar som ligger under Trafikverket. Genom denna form av mötesplatser skapas möjligheter att förstå frågeställningar att arbeta med i såväl praktik som forskning, men också för att bättre förstå varandras perspektiv.