Nina Vogel är programchef vid SLU Urban Future och leder projektet Från källare till kök – växande framtidsvisioner för miljonprogramsområden. Projekttiden är kort: från november 2024 till september 2025. Aktörerna som är involverad i projektet är SLU, Form/Design Center, Botildenborg och Malmö kommunala bostadsbolag MKB.

Projektet har vuxit fram ur Social innovation living lab (SOIL), en samverkansarena med syfte att öka forskning och kunskap kring de sociala innovationer som genomförs på bland annat gården Botildenborg i Malmö. I denna samverkan ingår Botildenborg, Form/Design Center, SLU, Malmö universitet, Lunds universitet, Region Skåne, Malmö stad, och Svedala kommun.  

Bland projektpartnerna finns det kommunala bostadsbolaget MKB och det är i deras källare i Rosengård som odlingen av mikrogrönt, som tomat, basilika och pak choi och svamp kommer att äga rum genom hydroponisk odling. Planen är att arbeta med två grupper om cirka tio personer i varje. Den ena gruppen kommer att bestå av unga personer i tolvårsåldern och den andra av vuxna.

 

Mellan februari och juni kommer deltagarna att odla och föra samtal kring sina visioner och tankar om framtiden. Förutom att lära sig praktisk odling av personal från Botildenborg kommer deltagarna också att få chans att lyssna på inspiratörer och besöka relevanta platser för att få inspel till visionsarbetet. Målet med samtalen och workshopparna är att deltagarna ska arbeta fram bilder som visar hur de tror att framtiden kommer att se ut, och som under hösten 2025 ska bli en utställning på Form/Design Center i Malmö.

– När man pratar om framtiden pratar man ofta i olika scenarier, i utopiska eller dystopiska bilder. Vi hoppas kunna skapa ett språk om framtiden i vårt projekt. Du har en annan bild av framtiden än vad jag har. Alla har vi olika syn på framtiden eftersom vi har olika utgångspunkter, säger Nina Vogel.

Projektet Från källare till kök är en del av ShiftSweden som är ett innovationsprogram inom Impact Innovation, Sveriges innovationssatsning för 2030-talet, ett initiativ taget av Energimyndigheten, Formas och Vinnova

I projektet har man tagit fasta på olika signaler och trender i samhället. Självförsörjning och beredskapsförsörjning är en del. Många människor är intresserade av stadsodling, inte bara av själva odlandet utan också som social inkludering och mötesplats.

Aktörerna kommer att utveckla kunskap, som sedan kan användas i andra sammanhang eller i större skala. Tanken är att utveckla projektet vidare efter avslutad projekttid. Forskarna vill skapa ett attraktivt och motståndskraftigt område och ett nytt sätt att arbeta med befintlig miljö där de vill bidra till att skapa sociala mötesplatser och samtidigt öka självförsörjningsgraden.

– Vi inom projektet kan inte lösa allt, men odlingen kan fungera som tillskott och mikrogrönt har ett väldigt bra näringsvärde. Det är inte heller tänkt att vi bara ska äta den typen av mat. Det finns ett socialt värde där vi skapar en attraktiv, trygg plats som kanske inte annars skulle användas. Att odla mikrogrönt och svamp går att göra i relativt enkla tekniska system, som inte kostar så mycket och kan hanteras av de boende. Det finns andra värden än kronor och ören, säger Nina Vogel.