Projektet ”Gatulabba 2045: Framtidens gator för aktiv mobilitet” bygger på spekulativ design och en tänkbar framtid samt hur metoderna kring framtidsspaningar kan tas tillvara. Målet är att barn och ungas perspektiv ska lyftas i stadsplaneringen. Första steget i projektet handlar också om hur parterna kan lära sig att hitta ett gemensamt sätt att prata om framtiden.

Växtverket Malmö är koordinator och använder redan en färdig metodik som barn i 10–12-årsåldern kommer att laborera med.

– Vi kommer att prova ett nytt grepp i vår undervisning där barnen och studenter träffas och har dialog. Sedan ska studenterna vidareutveckla och gestalta barnens berättelser, säger Victoria Sjöstedt, doktor i arkitektur och projektdeltagare på Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning vid SLU.

Temat för projektet är hållbara gaturum och aktiv mobilitet, det vill säga promenerande och cykling. De enda förutsättningarna som är uttalade om framtiden är att autonoma bilar är norm och att Lorensborgs planprogram är genomfört.

– Vi försöker ofta förutspå framtiden men vi vill skapa scenarier som kan ligga till grund för reflektion, diskussion och mana till ifrågasättande av tiden vi lever i nu, säger Johan Wirdelöv, doktor i landskapsarkitektur och projektdeltagare på SLU.

Projektet ska också resultera i en film där barnens framtidsscenarier kommuniceras av en filmskapare och visas under ett panelsamtal. Målgrupper är politiker, tjänstemän och lokalbefolkning. Det kommer också skrivas en vetenskaplig och en populärvetenskaplig artikel.

– Det är ett spännande samarbete men också med skräckblandad förtjusning. Många forskningsprojekt är så planerade att man nästan vet vad man ska komma fram till. Delar av detta är att vi inte vet om det blir bra, det finns oförutsägbarhet i projektet, säger Johan Wirdelöv.