Ortofoto över området som tidigare huserade Kvarnby upplagsområde som ett av examensarbetena studerat.

Fytoremediering är en samling metoder där växter och mikroorganismer används för att extrahera, degradera eller stabilisera olika typer av föroreningar i mark och vatten. Metoden har länge väckt intresse som en naturbaserad lösning i stadbyggnadssammanhang när hamn- eller industriområden ska omvandlas till blandad stad och markföroreningar behöver hanteras.

Studenter och forskare inom området landskapsarkitektur vid SLU har studerat metoden. Här följer några exempel på arbeten: 

• Landskapsarkitektstudenterna Nina Safavi och Johanna Larsson vann 2023 SLU och Sparbanken Skånes innovationspris för projektet Phyto-Matter. Det handlar om hur växter tar upp föroreningar från jordmassorna, som därför inte behöver flyttas. Det unika i studenternas projekt är att de undersöker hur växtmaterialet därefter kan användas som råvara i olika byggmaterial och på olika sätt kapslar in gifterna. Nina Safavi och Johanna Larsson har även fått ekonomiskt stöd från SLU Holding och har utvecklat en webbapplikation där användare kan upptäcka och söka upp information om olika växter, och koppla dem till hur de kan nyttjas för att hantera föroreningar. Allt finns tillgängligt på Phyto-Matters hemsida.
• I Stad & Land-boken Prototypa – bygga platser tillsammans, ett samarbete mellan Prototyp Göteborg, Göteborgs Stad och SLU Tankesmedjan Movium, finns kapitlet ”Att läka ett landskap”, skrivet av arkitekten och skribenten Ylva Frid. Texten handlar om fytoremediering vid Fengersfors gamla pappersbruk inom forskningsprojektet Healing Heritage. I projektet arbetar konstnärer, forskare och arkitekter tillsammans för att göra det som från början kan ses som ett problem – föroreningarna – till utgångspunkt för att skapa något nytt.
  Läs kapitlet här: https://movium.slu.se/media/vall1gxq/prototypa-ta.pdf
• Movium Partnerskapsprojektet Fytoremediering som verktyg för transformativ stadsutveckling var avsett som en förstudie för att utreda förutsättningarna för att skapa ett tvärvetenskapligt och transdisciplinärt forskningsprojekt kring fytoremediering. Inom projektet gjordes bland annat en sammanställning av internationella exempel där man testat fytoremediering. Flera av de insamlade exemplen är fortfarande relevanta medan andra nog får betraktas som mindre användbara utifrån nuvarande kunskapsläge.  
  Länk till rapporten: https://movium.slu.se/media/u24dod3s/148-15-fytoremediering.pdf
• I mastersuppsatsen Landscape transformation – exploring phytotechnology at Nyhamnen’s post-industrial landscape undersöker Nina Safavi, landskapsprogrammet, SLU, potentialen hos fytoteknologi som ett hållbart sätt för att utforma förorenade postindustriella landskap, i detta fall färjeterminalen i Nyhamnen, Malmö. Arbetet integrerar ett designdrivet tillvägagångssätt som kombinerar ekologisk restaurering med landskapsarkitektur för att undersöka hur förorenade platser kan omvandlas till levande och funktionella platser. Genom litteraturgenomgång, fallstudier och en konceptuell design undersöks utmaningarna och möjligheterna med att använda fytoteknik i stadsutveckling. Nina Safavi belyser även teknikens potential för att skapa regenerativa landskap som främjar både ekologisk hälsa och mänsklig interaktion. Läs uppsatsen här https://stud.epsilon.slu.se/20652/
• Fytoremediering på Kvarnby upplagsområde – ett ekonomiskt och ekologiskt alternativ. är ett examensarbete skrivet av Axel Marnung, landskapsarkitekturprogrammet, SLU. Där studerar han Kvarnby, ett upplagsområde som ligger i och ägs av Malmö stad. Verksamheterna är nu nedlagda men tomten har under nästan 50 års tid använts av företag som ägnat sig åt bildemolering, återvinning av skrot. Delar av området har även använts som upplag för byggmaterial. Detta har lett till att marken är kraftigt förorenad av metaller, olika oljor, skrotfragment och PAH (polycykliska aromatiska kolväten). Genom examensarbetets litteraturstudier, platsbesök och samtal med sakkunniga går det att dra slutsatsen att fytoremediering är ett möjligt och ekonomiskt alternativ för remediering av marken på Kvarnby upplagsområde. Lämpligt växtval för processen är Salix viminalis, konstaterar Axel Marnung. Läs examensarbetet här https://stud.epsilon.slu.se/19846/
• I ett examensarbete av Oscar Yachnin, landskapsarkitekturprogrammet, SLU, med titeln Demonstrating a phytotechnological design-approach. Plant biology in stormwater remediation practice, undersöks ett tillvägagångssätt för att tillämpa fytoteknologi vid planering av multifunktionella dagvattenhanteringssystem i semi-urbana miljöer. Syftet är att belysa fytoteknologis potential när det gäller hur och om landskapsarkitekter kan använda sig av denna teknik för att planera och gestalta grönytor, liksom teknikens möjligheter som del av ett större dagvattenhanteringssytem. Läs examensarbetet här https://stud.epsilon.slu.se/15155/1/yachnin_o_191118.pdf
• Det pågår en debatt om hållbar landskapsarkitektur, där estetik lyfts fram som en viktig, men ofta försummad, aspekt i arbetet med att skapa upplevelser. Estetiskt tilltalande platser leder i sin tur till förståelse för och omsorg om miljön. I examensarbetet Kvillepiren purifying park – exploring phytotechnology in site-specific landscape design, undersöker Laura-Kristine M.G. Bergman, landskapsarkitekturprogrammet, SLU, hur det platsspecifika miljöproblemet med förorenad jord kan hanteras vid Kvillepiren i Göteborg med hjälp av fytoteknologi. Att arbeta med teorier om estetik och platsspecifika funktioner fungerar som en kontrast till fytoteknik när det handlar om att utveckla Kvillepiren till en park med upplevelsevärden. Läs examensarbetet här https://stud.epsilon.slu.se/15249/