Precis vid midsommar, när den svenska sommaren var som klarast och vackrast och alla bara längtade efter semester, röstade EU:s ministerråd igenom den omfattande lagstiftningen om restaurering av naturen i EU som också lyfter urbana ekosystem.

Biologisk mångfald och ekosystem har varit en högt prioriterad fråga för EU under lång tid med ambitiösa strategier. Vid utvärderingen av den förra strategin blev det dock tydligt att fluffiga målsättningar inte räcker. Statusen på våra ekosystem fortsätter att försämras och över 80 procent av livsmiljöerna i EU är förstörda. För att vända trenden krävs det ett skarpare regelverk med bindande mål.

Den övergripande målsättningen med förordningen är att restaurera 20 procent av EU:s förstörda ekosystem till 2030. Därefter ska alla förstörda ekosystem vara restaurerade till år 2050. Regelverket är tydligt knutet till Natura 2000 och Art- och habitatdirektivet, men syftet med förordningen är också att bidra till minskad klimatpåverkan, öka klimatanpassningsarbetet och livsmedelsförsörjningen i EU.

Lagen gäller
En förordning är en lagstiftning. Det är inte ett direktiv från EU där medlemsstaterna själva får besluta om hur direktivet ska implementeras, om lagstiftning behöver ändras för att se hur de ska kunna genomföra direktivet. Nej – förordningen om restaurering av natur är lag och gäller direkt.

Förordningen omfattar totalt 22 artiklar som handlar om varför vi ska restaurera, vilka naturtyper eller ekosystem som ska restaureras, i vilken omfattning och på vilket sätt samt hur förordningen ska genomföras och hur genomförandet ska följas upp och återrapporteras till kommissionen.

Särskilt intressant för urbana miljöer är artikel 8 som handlar om restaurering av urbana ekosystem, som i korthet innebär att medlemsstaterna ska säkerställa att det fram till 2030 inte sker någon nettoförlust av urbana grönområden och trädtäckning i stadsområden.

– Det betyder att om städerna bebygger grönytor eller tar ned träd ska dessa ytor tillskapas någon annanstans. Artikeln ställer också krav på att både grönytor och trädtäckning ska öka kontinuerligt efter 2030 till dess att en tillfredsställande nivå har uppnåtts, säger Agata Bar Nilsson, landskapsarkitekt på Boverket.

Ytterligare artiklar
Utöver artikel 8 finns även två andra artiklar som är knutna till urbana ekosystem. Artikel 10 handlar om att skapa livsmiljöer för pollinerande insekter. Artikel 13 ställer krav på att medlemsstaterna tillsammans ska plantera 3 miljarder träd till 2030.

Vad är egentligen ett urbant ekosystem? Enligt förordningen definieras urbana grönytor som den totala arealen av träd, buskmarker, buskar, permanent örtvegetation, lavar och mossor samt dammar och vattendrag som finns i städer, mindre städer och förorter. Men det är inte alla städer som omfattas av förordningen.

Urbana kluster
Medlemsstaterna får välja om det ska vara hela kommuner som är tillräckligt urbaniserade eller om det ska vara så kallade urbana kluster. Eftersom vi i Sverige ytmässigt har stora kommuner där en begränsad del är bebyggd, kommer urbana ekosystemområden att avgränsas till urbana kluster. Enligt förordningen får medlemsstaterna fram till 2030 också undanta de urbana ekosystem där grönytorna överstiger 45 procent och krontäckningen 10 procent.

– Det är 144 kommuner i Sverige som omfattas av artikel 8. Det är dock fortfarande oklart vilka av deras städer och tätorter som kommer behöva genomföra åtgärder. I dagsläget saknar vi data för att kunna bedöma vilka städer som kan undantas från kravet om nettonollförlust, säger Agata Bar Nilsson.

Uppnå god status
För att kunna genomföra förordningen ska varje medlemsstat ta fram en så kallad nationell restaureringsplan (NRP) som visar hur länderna avser att arbeta med restaurering av olika ekosystem för att uppnå en god status. Och det är bråttom.

En första version av NRP ska nämligen skickas in till kommissionen redan 2026. I slutet av september 2024 fick Naturvårdsverket tillsammans med Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket och Boverket i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till en svensk restaureringsplan. Parallellt jobbar nu kommissionen med att få fram en mall för NRP med vad som ska återrapporteras till EU.

I uppdraget till myndigheterna ingår också att göra en styrmedelsanalys och se över behov av ändrad lagstiftning.

– Kravet på nettonollförlust av grönytor skapar ett behov av att kunna ställa krav på kompensation vid planering och byggande i urbana miljöer. Det har vi inte möjlighet till idag med nuvarande lagstiftning, säger Agata Bar Nilsson.

Integrera grönska
Ökningen av urbana grönytor ska också ske bland annat genom att integrera grönska i byggnader och infrastruktur

 – Här har vi utmaningar i Sverige, menar Agata Bar Nilsson, eftersom vi knappt kan få till gröna tak.

Ytterligare en utmaning handlar om vad som ska ske efter år 2030. Då ska både andelen grönytor och trädtäckning öka till dess att en tillfredsställande nivå har uppnåtts. Här arbetar kommissionen med vägledning för hur medlemsstaterna ska sätta tillfredsställande nivåer.

Det är positivt att EU lyfter frågan om urbana ekosystem och att förbättra dem för biologisk mångfald, klimatanpassning och för människors hälsa och välbefinnande, men ytornas och trädkronornas storlek är bara en parameter för att få till funktionella ekosystem. Sveriges städer har ganska stor andel grönytor och i de flesta fall en trädtäckning på över 10 procent.

Rätt plats?
Men är dessa grönytor på rätt plats, har de rätt kvalitet och är de sammanlänkade med varandra? En viktig insats i svenska urbana ekosystem handlar om att bevara våra träd och utveckla våra grönområden för att bättre främja biologisk mångfald

 – Det är angeläget att vi inte tappar dessa parametrar när vi planerar, bygger och förvaltar våra gröna miljöer och kommer ihåg själva syftet med förordningen, säger Agata Bar Nilsson.

Om Sverige också ska bidra till målsättningen om att plantera 3 miljarder träd till 2030 bland annat i urbana miljöer ställer det krav på både utrymme och funktionalitet för att kunna hantera ökade regnmängder, men också fler och längre värmeböljor.

– Det kommer att behövas fler träd i parker, i gaturummet, på kvartersmark och i urbana skogar. Mikroskogar, naturlika planteringar och urbana lundar är ju faktiskt ett bra och yteffektivt sätt att skapa robusta urbana ekosystem som ger många ekosystemtjänster. Det kommer att vara en viktig väg framåt för att arbeta med förordningen som helhet och artiklarna 8 och 13 specifikt.