Skogen hemmavid är en viktig källa till rekreation: promenera med hunden, plocka svamp och bär och inte minst se och höra fåglar sjunga. Det finns undersökningar som visar att naturens artrikedom, exempelvis hur många fåglar som sjunger, har betydelse för hur positivt vi uppfattar vistelser i naturen. Ju fler fågelarter som sjunger desto bättre naturupplevelse, även om vi inte vet namnet på fåglarna. Och människor älskar högstammiga träd och stor variation i skogen. Just därför är det synd att det är så vanligt med kalhyggen och enformiga planteringar även i våra tätortsnära skogar.

Ett alternativ till traditionellt trakthyggesbruk håller så sakta på att slå igenom, nämligen naturnära hyggesfritt skogsbruk. Principerna är väl kända och tillämpade, inte minst i Tyskland, där man arbetar efter den så kallade Lübeckmodellen. Hittills har det saknats utarbetad metodik för att tillämpa naturnära hyggesfritt skogsbruk i Sverige. Under senare år har dock bland annat Ekologigruppen och Silvastrategi tillsammans tagit fram en metod för att utarbeta skogsbruksplaner enligt detta sätt att bedriva ett hållbart och lönsamt skogsbruk.

Naturnära hyggesfritt skogsbruk innebär att man i stor utsträckning låter skogen klara sig själv. Man tar fasta på att träd gror och växer upp utan människans hjälp i nästan alla lägen. Den naturliga föryngringen resulterar i att en stor variation av olika trädslag samsas. Skogen blir mer omväxlande och även mer motståndskraftig mot skador.

I det naturnära hyggesfria skogsbruket väntar man tills träden vuxit till sig så att de kan användas som sågtimmer. När träden uppnått den dimensionen kan de avverkas genom plockhuggning som innebär att gläntor uppstår här och var i skogen. I gläntorna kan nya träd spira. Detta sätt att kontinuerligt avverka i liten skala gör att skogen blir mångformig genom att den innehåller träd i alla olika åldrar och dimensioner.

Ett stort antal träd lämnas som evighetsträd. De får bli grova och gamla och så småningom död ved. Detta är den enskilt viktigaste åtgärden för att gynna artrikedom i skogen.

När man börjar tillämpa naturnära hyggesfritt skogsbruk kommer skogens volym, massan av alla träd i skogen tillsammans, att öka under lång tid. Den kommer inte heller att minska drastiskt eftersom den aldrig kalavverkas. Detta sätt att bedriva skogsbruk innebär att stora mängder kol lagras i skogen. För kommuner och andra skogsägare som vill hjälpa till att lösa klimatutmaningen är naturnära skogsbruk en av de lägst hängande frukterna, och det går att räkna ut hur mycket fastläggning av kol varje hektar bidrar med. I en nära framtid blir det högst troligt möjligt att som skogsägare få betalt för att lägga om till naturnära hyggesfritt skogsbruk.

I EU-sammanhang behöver Sverige visa att man menar allvar både vad gäller klimatet och den biologiska mångfalden. Att bruka de tätortsnära skogarna med naturnära hyggesfritt skogsbruk känns som ett givet svar på den utmaningen. Att skogen blir mycket mer attraktiv för de närboende att vistas i borde vara en stark drivkraft.