Hej Martin Hadmyr! Helsingborg ska under de kommande sju åren plantera träd motsvarande 87 fotbollsplaner. Hur kommer det sig?
– Vi har tagit fram en handlingsplan för stadens träd. Anledningen är att vi ser att träden har så många positiva effekter på stadsmiljön. Hälsa, biologisk mångfald, upplevelser och klimatanpassning är kanske de viktigaste. Handlingsplanen är tagen politiskt och pekar på konkreta mål. Det mest framträdande målet är att vi ska öka Helsingborgs krontäckningsgrad från 19 till 20 procent. Det kan tyckas vara ett försiktigt mål men det är minst sagt utmanande eftersom det i praktiken innebär att vi ska öka krontäckningsgraden med 62 hektar i den befintliga staden. Omräknat till fotbollsplaner blir det 87 stycken.   

Hur och var ska träden planteras? 
– För att lyckas öka krontäckningsgraden behöver vi plantera träd där det går och är lämpligt. Det kommer att innebära olika strategier för olika platser. Den största effekten ger träden i den hårdgjorda staden. I urban miljö är det de enskilda stadsträden som blir mest yteffektiva, eftersom det gör det möjligt att även använda ytorna under träden. Mikroskogar är ett intressant alternativ där det är möjligt. De ger andra värden och är billigare initialt men kräver sin yta. Mikroskogar behöver dessutom mer omsorg över tid för att utvecklas, vilket innebär driftskostnader.

Intressant med mikroskog – när kan man börja kalla en trädplantering för skog?
– Lite skämtsamt kan man väl säga att det beror på var i landet man är. Här i Skåne blir även den lilla planteringen värdefull och benämns ibland skog. Något som jag tror får de som bor i de skogsrika delarna av landet att dra på smilbanden. Sen är det nog så att det handlar om sammanhang. Staden är av definition tät och därmed ofta hårdgjord. I den typen av miljöer blir 50 träd tillsammans med en undervegetation en skog, eller mikroskog om man vill säga så.  

Hur ska staden samarbeta med andra aktörer för att detta ska bli möjligt?
– Vi måste samverka med alla aktörer i staden för att lyckas och information om vikten av träd i staden kommer att bli avgörande. Till exempel kan invånarna göra stor skillnad genom att plantera träd i sina trädgårdar och sen låta dem växa upp och bli stora. Tyvärr finns det en rädsla för stora träd och man ser nog inte alltid potentialen för att uppnå ett bra inomhusklimat genom skugga, något som blir allt viktigare när vi får varmare somrar. I länder som traditionellt har extremhetta på sommaren har områden med grönska och mycket gatuträd blivit attraktiva, vilket drivit upp fastighetsvärden. När vi för fram de värdena kommer vi också att få gehör hos de professionella fastighetsaktörerna. Jag ser att de redan har ett stort intresse och att det har skapat en förståelse och ett fokus på träden i staden.

Hur finansieras träden?
– I handlingsplanen står staden för finansieringen. På kvartersmark behöver fastighetsägaren stå för kostnaden. Frågan om finansiering handlar också om att vi behöver börja se träden som en lika viktig del av vår framtida infrastruktur som ledningar och gator och då är det inte så konstigt att vi behöver avsätta ekonomi. Det fina med att investera i träd är att investeringen och nyttan växer när trädet växer. Det är få kommunala investeringar som har den utväxlingen.

Vad hoppas du att satsningen kommer att innebära för Helsingborg i framtiden?
– Att vi nu tar ett viktigt steg för att säkerställa att Helsingborg blir en fantastisk stad att bo och leva i även i framtiden.

Berättat för Beatrice Sundberg