Vilka frågor har ni i fokus just nu?
– Utemiljöfrågorna har länge handlat om att skapa trivsel för de boende och om hur vi förvaltar bostadsgårdar på ett bra sätt. Det perspektivet är fortfarande viktigt, men under de senaste åren har det breddats betydligt. I dag handlar det också om hur utemiljöerna kan bidra till klimatanpassning av fastigheter, till exempel genom naturbaserade lösningar, och hur vi kan stärka den biologiska mångfalden i våra bostadsområden.

Det är frågor som många av våra medlemmar behöver fördjupa sin kunskap om, både på strategisk nivå och i det praktiska vardagsarbetet. För Sveriges Allmännytta handlar det om att bidra till att bostadsföretagen kan arbeta mer långsiktigt och kunskapsbaserat med sina utemiljöer – så att de både klarar ett förändrat klimat och samtidigt skapar trygga, gröna och trivsamma boendemiljöer för de boende.

Varför är dessa frågor viktiga?
– De klimatförändringar vi redan ser, med bland annat varmare somrar och ökade risker för skyfall, innebär att vi måste utveckla och anpassa hur vi planerar, bygger och förvaltar den byggda miljön. Bostadsföretagen behöver rustas för att möta dessa utmaningar, och där spelar utemiljöerna en mycket viktig roll.

Genom att ta tillvara grönstrukturen på bostadsgårdarna kan vi både minska effekterna av ett förändrat klimat och stärka ekosystemtjänster, som till exempel dagvattenhantering, svalka och biologisk mångfald.

Vilka utmaningar möter ni?
– En utmaning är att många åtgärder kräver samverkan med närliggande fastighetsägare, kommuner eller andra aktörer – det räcker ofta inte att enbart göra insatser på den egna bostadsgården. Det ställer krav på samarbete, långsiktighet och gemensam planering.

Vad hoppas du på gällande samarbetet med Movium och SLU?
– Bostadsföretagen behöver stöd i att prioritera rätt åtgärder för att stärka ekosystemtjänsterna och öka den biologiska mångfalden i förvaltningen. För mig är det viktigt att vi tar tillvara den kunskap som forskningen ger, så att vi gör rätt saker, men också att vi säkerställer att den kunskapen fungerar i praktiken i bostadsföretagens vardag.

I vårt tidigare samarbete tog vi tillsammans fram underlaget till skriften Skötselhandbok för bostadsgårdar. Det blev ett väldigt givande och lyckat projekt där forskning och praktik möttes, och resulterade i ett konkret och användbart verktyg som används vid drift och skötsel av bostadsgårdar. Det är den typen av samverkan jag hoppas på även framöver – där vi involverar våra medlemmar, tar tillvara deras erfarenheter och kombinerar dem med forskning för att skapa kunskap som verkligen gör skillnad.