Grönytor minskar i städer globalt – vad innebär det för Sverige?
Publicerad: onsdag 20 november 2024
Den globala minskningen av grönytor i städer är en alarmerande trend, enligt Husqvarna Groups nyligen publicerade Urban Green Space Index. Rapporten väcker oro kring den stadiga minskningen av urban grönska och dess konsekvenser för hållbar stadsutveckling. SLU Tankesmedjan Movium vänder sig till professor Thomas B. Randrup vid SLU för att få hans kommentarer kring rapportens innehåll och dess betydelse för den svenska kontexten. – Vi måste bli bättre på att dokumentera effekterna av minskade grönytor i städer för att säkerställa grönytors plats i städer, säger Thomas.
Resultatet visar globala förändringar och total minskning av grönytor i världen: Vet vi hur det ser ut i Sverige?
– Det är bra att Husqvarna har börjat titta på hur det går med det gröna i städerna. Även om detta "bara" är en kvantitativ analys, och trots att "bara" 344 städer ingår globalt, är denna analys unik och värdefull för samtalen om det gröna i staden. I rapporten står det att de 20 största städerna i Sverige är generellt sett grönare än genomsnittet i världen men att grönytorna har minskat de senaste två åren i alla städer. Att svenska städer är grönare än genomsnittet i världen är kanske inte så konstigt med tanke på Sveriges geografi och klimat, men det är anmärkningsvärt att alla svenska städer förlorar grönska! Även i Sverige sker en stark urbanisering som ofta följs av en stark förtätning. Men förtätning behöver inte per automatik leda till förlust av grönområden.
Vilka är de största utmaningarna för förvaltningen av grönytor idag?
– Husqvarnas rapport visar på övergripande kvantitativ nivå att grönområden minskar, men vi vet inte exakt vilka grönområden och vilka egenskaper vi förlorar! Här är det viktigt att vi ställer fördjupande frågor om vilka typer av grönska minskar, och var i städerna?
– När vi på SLU frågar förvaltare av grönytor om vilka utmaningar de ser nämner de förtätning som en av de största. Samtidigt upplever förvaltarna – både i Norden och i Sverige – att de har mer att göra, även om de inte får mer pengar. Det låter motsägelsefullt! Min hypotes är att förvaltarna har mer att göra på grund av förtätningen av hamnområden och tidigare industriområden. Dessa kommer att leda till nya rondeller och lekplatser som inte alltid är särskilt gröna. Och vanligtvis finns det inga extra pengar för hanteringen av dessa miljöer. Detta är ett dilemma som vi bör undersöka närmare.
– Trots att många människor förstår och uppskattar värdet av stadens grönområden i relation till stora samhällsutmaningar som klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, speglas detta inte i budgetarna för grönområdesförvaltning. Samtidigt visar Husqvarnas rapport att grönområdena fortsätter att minska. Och när förvaltarna säger att de har mer att göra trots att staden förtätas så måste vi undersöka på vilket sätt och varför.
Vad är viktigast i Sverige för att säkerställa nettoökning av gröna miljöer i städer?
– Vi måste bli bättre på att dokumentera det grönas värde. Det innebär att vi inte bara måste kunna dokumentera det vi har, kvantitativt, utan också kvalitativt – för olika utmaningar och olika användargrupper. Om vi kan dokumentera utvecklingen av den gröna miljön som exempelvis görs genom Husqvarna Urban Green Space Index, och bli bättre på att dokumentera effekterna av denna utveckling – då kan argumenten för att säkerställa gröna miljöer i städer förbättras!
Berättat för Lina Berglund-Snodgrass