Det sammanhängande nätverk av platser, aktiviteter och organisationer som främjar sociala relationer mellan och inom grupper i städer och stadsdelar. Det är den definition av social infrastruktur som Matilda Alfengård, universitetsadjunkt och projektledare, lutar sig mot i ett nystartat projekt. Rent konkret kan den sociala infrastrukturens beståndsdelar vara allt från bibliotek, simhallar och fritidsgårdar till odlingsföreningar eller fotbollsklubbar.

– Definitionen är bred, men det utmärkande är att det finns en strategisk avsikt bakom de olika delarna som social infrastruktur utgörs av, säger Matilda Alfengård.

I tidigare forskning har fokus ofta legat på den sociala infrastrukturens platser samt till viss del vilka aktörer som är involverade för att skapa dessa fysiska mötesplatser.

– Detta projekt är en fortsättning på ett tidigare projekt som fokuserade på planering av social infrastruktur på stadsdelsnivå, där vi identifierade civilsamhällets föreningar som viktiga aktörer i att utveckla fysiska mötesplatser. Mot den bakgrunden är det viktigt att lära oss mer om civilsamhällets roll kopplat till just social infrastruktur, vilket vi valde att fokusera på i det nya projektet.

Studien genomförs i Drottninghög i Helsingborg, ett område där omfattande stadsutvecklingsinsatser har pågått under lång tid. Där har kommunen och det kommunala bostadsbolaget samarbetat med olika föreningar från civilsamhället, exempelvis i form av gratis idrottsaktiviteter i Drottninghögs idrottshall, som anordnats i samarbete med föreningen för det lokala handbollslaget.

Den övergripande frågan i projektet – vilken roll civilsamhällets organisationer spelar för social infrastruktur i stadsutvecklingsprocesser – ska besvaras genom litteraturstudier, workshops och intervjuer med företrädare från olika föreningar samt kommunala tjänstepersoner. Ambitionen är att fånga både praktiska erfarenheter och organisatoriska perspektiv.  

Projektets mål är inte att leverera färdiga svar, utan att bidra med kunskap som kan användas som diskussionsunderlag i processer för stadsutveckling.

– Ofta vill kommuner ha forskningsunderlag som slår fast vad som ska göras. Den typen av forskning är såklart värdefull, men det är sällan så enkelt utifrån ett forskningsperspektiv, säger Matilda Alfengård.

Förhoppningen är att resultaten ska kunna användas av aktörer inom offentlig, privat och idéburen sektor som arbetar med sociala hållbarhet, såsom i planering och förvaltning av social infrastruktur.

– Kunskapen är relevant för alla som arbetar med social hållbarhet, oavsett sektor.

Hon betonar att civilsamhället har pendlat fram och tillbaka i att bidra till social infrastruktur utifrån samhällsutvecklingen i stort.

– Just nu förväntas civilsamhället delta i olika stadsutvecklingsprocesser för att skapa såväl som upprätthålla social infrastruktur.

Projektet Social infrastruktur genom civilsamhällets organisationer pågår mellan november 2025 och april 2027 och är ett av SLU Tankesmedjan Moviums partnerskapsprojekt, där forskning och praktik möts.

– Jag ser det här som ett viktigt underlag för att kunna organisera stadsutvecklingsprocesser på ett mer medvetet sätt som ser till olika aktörers förmågor och behov.