Pilotprojekten för mer hållbar samhällsplanering som genomförts genom åren kan staplas på hög och utvärderas som lyckade satsningar med goda exempel för framtiden. Men det stannar ofta vid enstaka försök när pilotprojektens pengapåsar inte följer med in i kontinuerliga processer.

– Vi har hur många exempel på försök som helst i vårt land. Det finns massor med fantastiska pilotprojekt. Men vi har sagt att vi vill gå från det till att skapa en norm, säger Emma Hult, en av två programledare för Shift Sweden.

STAD träffar henne på ett kafé vid gågatan i Trelleborg, hennes gamla hemstad som hon återvänt till efter studier i Jönköping och åtta år som riksdagsledamot för Miljöpartiet.

Shift Sweden är ett innovationsprogram som ska leda fram till nya sätt att bygga hållbara städer och hållbar mobilitet, där cirkulär användning främjas. Som namnet berättar vill projektet åstadkomma ett skifte i sättet att arbeta på. Det cirkulära handlar såväl om återanvändning av byggmaterial som att hitta nya funktioner för existerande bebyggelse när behoven skiftar.

Alla involveras
Under tio år ska såväl bransch som kommuner och andra myndigheter liksom privatpersoner, från studenter till pensionärer, involveras i arbetet. Anslaget är brett, alla tycks vara välkomna. Projektet har rivstartat med ett antal möten med öppen inbjudan på plats runtom i landet under 2024 och 2025. Emma Hult och hennes kollega John Hultén har rest runt för att prata med intresserade på flera orter.

Utifrån detta är det meningen att ett antal ”omställningslabb” ska etableras – fullskaliga försök där platser (i vid bemärkelse) förändras med cirkulära förtecken. 100 projekt tror projektledarna sig kunna få igång. Engagemanget de möter är stort, tycker Emma Hult.

– Ett labb skulle kunna vara gågatan i Trelleborg eller liknande, säger Emma Hult och nickar mot fönstret. Där kunde man ha olika projekt och olika aktörer som bedriver projekt på den geografiska platsen.

Sex program
Programmet finansieras genom Energimyndighetens, Formas och Vinnovas gemensamma satsning Impact Innovation. Cirka 500 miljoner kronor kommer att spenderas årligen på sex olika program som ska pågå i tio år. Syftet är att på olika sätt bidra till hållbar omställning.

Shift Sweden leds av IQ Samhällsbyggnad (en medlemsorganisation för privata och offentliga aktörer inom samhällsbyggnadssektorn) och VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut. De slog ihop sina ansökningar till Impact Innovation när de märkte att de ville åt samma håll.

– Det är två idéer från början. Från IQ Samhällsbyggnad och byggsidan drev vi ett förberedelseprojekt inför ansökan och för mobilitet drevs ett annat. Vi hittade varandra på vägen och insåg att vi kan testa att skriva ihop. Vi tror att det finns mycket att vinna om man kombinerar de två spåren.

Nya funktioner
Så vad kan man åstadkomma mer konkret? Emma Hult nämner flera möjligheter. Byggnader som inte längre uppfyller sitt syfte kan i första hand få nya funktioner snarare än att rivas. Om de ändå måste rivas kan så mycket material som möjligt återanvändas. Sådant vill Shift Sweden testa i full skala, både med konkreta objekt på utpekade platser och på systemnivå där en infrastruktur för att hantera återbruk etableras.

– Vi behöver titta på om det är rimligt att det ska göras nationellt, regionalt eller lokalt. Kanske ska man göra både och. Det finns en del aktörer som redan har byggt upp system, men de är verkligen inte heltäckande. Det behövs olika projekt för att se hur man kan göra så att det inte bara blir pilotprojekt.

Ett förändringsarbete behöver också prioritera insatser som gör största möjliga nytta ur miljö- och klimatsynpunkt.

Minska transporterna
Här kommer inte minst åtgärderna kring mobilitet in, där transporter står för ungefär en tredjedel av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser. Emma Hult ser möjligheter till utsläppsminskningar genom att få ner antalet förflyttningar inom ramen för omställningslabben. Hon återkommer till gågatan i Trelleborg, som alltså ännu inte ingår i något labb.

– Vad kan vi fylla gågatan med så att människor kan vara här under längre tid än att bara besöka frisören? Om vi skapar samhällen där man på ett naturligt sätt till exempel möter grönska eller vatten, eller en miljö som känns trivsam, behöver man kanske inte stressa runt med bilen för att hinna med allt man måste göra varje dag.

Vad är poängen med det att man är längre tid på samma plats?
– Dels behöver man inte förflytta sig lika mycket. Transportsektorns stora utmaningar handlar om att vi använder fossila drivmedel och att vi tar upp mycket yta när vi förflyttar oss på det sättet. Ju färre förflyttningar, desto bättre. Går det till exempel att få saker levererade till sig på ett mer hållbart sätt?

Det ska bli hållbara transporter men också färre transporter?
– Ja egentligen. Men det är jättebrett, så det vi tittar på är hur vi ska hitta konkurrenskraftiga alternativ till det enskilda bilresandet. Det innebär inte att man inte ska eller får ta bilen, men vi ska försöka hitta de konkurrenskraftiga alternativen.

Bli långsiktig
Det är en sak att utforma en ansökan med målet att kunna få projektpengar som bidrag i utbyte mot anpassningar i ett byggprojekt, en annan att faktiskt byta spår och bli långsiktigt hållbar trots att det kanske kostar mer eller är mer komplicerat än att göra som man alltid har gjort. Så hur ser incitamenten ut för deltagarna i de olika omställningslabben att fortsätta arbeta även efter att Shift Sweden avslutats 2034?

– Vår målsättning är att man ska hitta rätt driv och framför allt att man hinner se att det blir bättre. Sedan finns säkert vissa projekt som bara ska pågå under projekttiden för att man ska kunna utvärdera och se skillnader.

Hur hoppfull är du kring det långsiktiga avtrycket?
– Jag är hoppfull eftersom jag upplever att intresset är så stort. Över 100 aktörer har räckt upp handen och sagt att de tror på det här. Nu när vi är igång dyker fler upp och vill göra något.