För att ta reda på hur tillgången till grönska är fördelad relaterat till socioekonomiska förhållanden har forskare vid SLU i ett nyligen avslutat Movium Partnerskapsprojekt tagit fram ett så kallat grönt jämlikhetsindex. Förhoppningen är att det ska hjälpa kommuner att skapa städer som är bättre för både miljö och människor samt fungera som ett kvantitativt verktyg för stadsplanerare, förvaltare och beslutsfattare. Metoden bygger på öppna data och kräver grundläggande GIS-kunskap, vilket öppnar för att i stort sett alla kommuner ska kunna arbeta med verktyget. Vid utvecklingen av grönt jämlikhetsindex har Malmö använts som exempel.  

– Hur städer prioriterar är ofta dolt för medborgarna. Den här typen av kartläggningar, om de följs upp av politiska prioriteringar, bidrar till transparens. Det är viktigt ur en demokratisk synvinkel, säger Ludwig Wahlund Sonesson, strateg för klimatanpassning på Malmö stad.

Undersökningar från USA och det globala syd visar att fattiga stadsdelar har sämre tillgång till grönområden än mer välbeställda stadsdelar. Skillnaderna bekräftas även för svensk del i Folkhälsomyndighetens miljöhälsoenkät, som visar att tillgång till grönområden varierar utifrån socioekonomiska faktorer. Olikheter förekommer även i hur mycket olika grupper vistas i grön- och naturområden, dessa variationer baseras exempelvis på födelseland, ålder, kön och utbildningsnivå.

– Det är också relevant att titta på huruvida man kan välja var man vill bo – man kanske väljer att bo i en tät urban stadsdel men samtidigt har möjlighet att tillbringa varma sommardagar i sitt sommarboende. Detta spelar stor roll ur ett hälsoperspektiv, att man har möjlighet att byta miljö, säger Emma Franzén, landskapsarkitekt och utredare på Folkhälsomyndigheten.

Grön infrastruktur var temat för SLU Tankesmedjan Moviums och SLU Urban Futures första webbinarium i serien Mötesplats: Urbana landskap. Serien är tänkt att verka som en mötesplats mellan praktik och akademi gällande stadsplaneringsfrågor och det första tillfället lockade 140 deltagare. Nästa webbinarium är den 25 april, med temat: Urbana ekosystem – möjligheter och utmaningar med EU:s förordning om restaurering av natur och artikel 8.