– Vi behöver mäta, tolka och förstå hur människor rör sig till fots, stannar upp, umgås och gör platsen till sin. I svensk planeringspraxis är detta fortfarande ovanligt, säger Martin Emanuel, lektor vid SLU och projektledare för det Movium-finansierade projektet God vistelse? Metodutveckling för mätning och analys av sociala kvaliteter i stadens gaturum.

Han berättar att de beslutsunderlag som används vid utformning av stadens gator i dag ofta utgår från trafikdata.

– Dessa kan handla om hårda fakta som trafikmängder och olycksstatistik, medan andra, kanske mjukare värden, som människors vistelse, trivsel och sociala interaktioner hamnar i skymundan.

I projektet ska Martin Emanuel, i samarbete med forskarkollegor vid SLU samt Moviums partners Sweco och Stockholms stad, pröva metoder för att mäta och analysera hur människor till fots använder stadens gator och vad det kan säga om deras kvaliteter som offentliga rum.

– Projektet gör det möjligt för oss att tillsammans fördjupa det samarbete kring vistelsefrågor som inleddes i ett tidigare projekt om lärande från urbana experiment och tillfälliga förändringar av gaturummet. Sedan dess har Stockholms stad vidareutvecklat sitt arbete med sådana mätningar, men det finns mer att göra för att förstå hur vistelsedata kan få en mer strategisk roll i planering och utformning av gator.

Tanken är att komplettera de trafikmätningar som görs i dag och på så sätt ge en breddad bild av gaturummens olika värden.

Bygger vidare på erfarenheter från Stockholm

Arbetet tar avstamp i Stockholms stads arbete med så kallade vistelsemätningar, alltså data om var människor vistas, vad de gör och hur de rör sig i gaturummen.

– När vi i det tidigare projektet genomförde vistelsemätningar på en gata i Stockholm konfronterades vi med ett egentligen ganska grundläggande problem, nämligen hur insamlade data kan tolkas och användas i planeringen. Vad som är ett ”bra” eller sämre resultat är inte givet. Är det till exempel bra att många människor befolkar en plats? Eller är det viktigare att olika grupper blandas på platsen, hur länge de stannar, vad de gör där, eller om de är själva eller tillsammans med andra?

– Vår utgångspunkt är att dessa frågor inte har något entydigt svar, utan att olika gator kan vara bra på olika sätt. Då behöver vi ett språk för att prata om kvaliteter och ett ramverk för att tolka mätningarna utifrån platsens funktion och vad kommunen vill åstadkomma. Jämförelser mellan platser och över tid, tillsammans med ett digitalt verktyg för att successivt bygga upp en kunskapsbas, tror vi är viktiga steg för att komma vidare.

Inom projektet kommer ytterligare vistelsemätningar att genomföras. På ett fåtal platser ska de kompletteras med bredare stadslivsanalyser och ett urval av kvalitativa undersökningar, för att bättre förstå vad de mönster som observeras faktiskt säger om hur olika gaturum används och upplevs. Den kunskapen ska användas för att pröva och utveckla indikatorer för vistelse.

– En central fråga är vilka mönster som är relevanta på olika slags platser och hur de kan tolkas utifrån vad platsen ska fungera för.

Resultaten ska kunna användas av kommuner, konsulter och andra aktörer som arbetar med planering och stadsutveckling.

– Jag upplever att det finns ett stort intresse bland kommuner för frågor om exempelvis trygghet, gemenskap och jämlik tillgång till stadens offentliga rum, men det kan vara svårt att översätta sådana övergripande ambitioner i det konkreta arbetet med en gata eller plats. Vi börjar på marken, med vad människor faktiskt gör och hur platsen används. Det säger inte i sig hur trygg eller jämlik en plats är, men kan ge sociala kvaliteter en tydligare plats i de underlag som används när gator utformas och utvärderas, säger Martin Emanuel.

Kontakt

Martin Emanuel 
martin.emanuel@slu.se