Träd i staden
Publicerad: tisdag 26 februari 2019
Senast ändrad: tisdag 20 augusti 2024
Det stadsmässiga byggandet, högt och tätt, ger små möjligheter till större planteringsytor för träd, samtidigt som dagvatten skall fördröjas och renas på egen tomt. Lösningsförslag är ofta att rena dagvatten i skelettjord och plantera träd i samma yta.
Finns det några studier på hur träden utvecklas över tid i dessa ytor? Vilken rening nås av dagvatten som passerar genom konstruktionen, finns det någon anläggning där mätningar har gjorts? Hur långlivad kan en skelettjord med tänkt funktion bli?
Det närmaste vi har i vår stad är stenkistor (utan trädplantering) och dessa sätts igen med tiden och behöver bytas efter 30-40 år. Ingen ålder för träd. Men finns fungerande anläggning som är äldre? Vet att skelettjordsprincipen fanns i Holland under 80-talet. Någon utvärdering av dessa ytor som är känd?
Logga in för att läsa hela svaret
Svaret är tillgängligt för inloggade medlemmar. Bli partner för att få tillgång till alla svar från Movium Rådgivning.