Markbeläggning på gågata

Vi har en gågata som byggdes om 2014 och utformades med nya gångzoner mot fasaderna i gul klinker, möbleringszoner på båda sidor mellan gångzon och körzon i betongplattor (700x700) samt trafik/cykelzon i mitten av gatan där smågatsten placerats i bågmönster. Gågatan är dessutom belägen utmed en galleria där det finns tre entrézoner där granithällar (l =600 t=100) placerats som täcker hela sektionen från fasad till fasad. Över delarna med möbleringszoner, smågatstensytan och granithällarna rör sig vissa leveranser av tung trafik som även genererar vissa former av vridningsrörelser. Det finns markvärme under hela ytan. Plattorna är anlagda i sättsand (3–4 cm), samkross (15 cm 0–50), grus (42 cm för körzon och 22 cm för möbleringszon) med granithällarna i vertikalt halvförband och betongplattorna i kvadratiskt korsförband.

Under åren har problem uppstått med markbeläggningen där plattor lossnat både där tung trafik kört och där endast fotgängare rör sig. Det ser ut som att ytor med större fog klarat sig bättre. Både ytorna med granithällar och betongsmarkstensplattor lossnar och flertalet försök har gjorts för att lägga tillbaka dessa plattor utan goda resultat. Ytorna sopas och det finns därmed risk att fogsanden försvinner, dock fylls dessa igen vid behov.

För att rusta upp ytan undrar vi nu: 1. För att undvika problem med granithällar som lossnar: hade det underlättat att byta ut och lägga tillbaka samma granithällar igen men med bredare fog och kortare stenar för hela ytan eller borde vi se till ett helt annat markmaterial? 2. För att undvika problem med betongplattor som lossnar: hade det underlättat för ytorna med betongplattor om vi lade liknande plattor men i 350x350 istället för 700x700? 3. Vad skulle i annat fall kunna rekommenderas gällande anläggning, materialval och drift för att skapa en hållbar gågata? Vi vill gärna i fortsättningen skilja på entrézoner och körzon (smågatsten).

Bifogar ett par bilder över ytan och dess problematik och utformning idag.